<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892</id><updated>2012-02-16T19:27:31.890-08:00</updated><category term='Vaccin'/><category term='LCHF'/><category term='Kolesterol Referat'/><category term='LÅT FETTET FÅ UPPRÄTTELSE'/><category term='Officiella kostråd'/><category term='Föreläsning'/><category term='Uppmaning'/><category term='Officiella kostråd Gastric-Bypass'/><category term='Officiella kostråd Gastric-Bypass Statiner'/><category term='Min syn på kost'/><category term='Officiella kostråd  Statiner'/><category term='Fluor'/><category term='Myter skolmat  Kolesterol  Officiella kostråd  Statiner'/><category term='Spannmål Kost'/><category term='Livsmedelsindustrin Tillsatser'/><title type='text'>PELLE MAGGAN</title><subtitle type='html'>Vi skriver om sånt som vi vill förmedla till våra barn och barnbarn.</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>18</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-1485150838962455034</id><published>2011-11-20T13:49:00.000-08:00</published><updated>2011-11-20T14:03:49.128-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Föreläsning'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Officiella kostråd  Statiner'/><title type='text'>GRATTIS LÄKEMEDELSINDUSTRIN PÅ DIABETESDAGEN!</title><content type='html'>Vi var något hundratal personer diabetiker och anhöriga till diabetiker och några bara allmänt intresserade som lyssnade på två föreläsningar om diabetes häromdagen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En njurspecialist, som jag förstod av programmet, skulle tala under rubriken &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”Hur njurskador vid diabetes och högt blodtryck kan påverkas vid tidig behandling”.&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han hade många fina PowerPoint bilder.  Vi förstod att han var väldigt förtjust i en studie som heter &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Steno 2&lt;/span&gt;. Han tyckte tydligen att den studien var något alldeles enastående eftersom han uppehöll sig så länge vid den.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det var lite svårt för oss att bedöma det stora i det eftersom vi blev bortkollrade av så många märkvärdiga medicinska termer och satt och funderade på vad de kunde betyda. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För att inte tala om alla fina statistiska begepp –hard endpoint och klinska endpoints,  multifaktoriell, det var ingen ände på det. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att han var väldigt duktig, det förstod vi. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi satt snällt och artigt kvar och lyssnade fast vi förstod att han nog gått fel och trodde att vi var medicine kandidater i njurkursen.  Det kan hända den bäste. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men en sak fastnade. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Nämligen 50%!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så stor var skillnaden i överlevnad mellan personer med diabetes II som behandlas i 13 år med den &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;heliga treenigheten insulin, statiner och blodtrycksmedicin &lt;/span&gt;och de som inte fått den behandlingen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det som fastnade var också att det var viktigt att undvika animaliskt fett och att motionera. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nästa namnkunnige doktor från det stora sjukhuset, skulle enligt programmet tala om: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”Hur tar jag hand om min diabetes?”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Han var skojfrisk och käck. Men det var nog lite fel i programbladet för han tyckte nog inte att vi skulle ta hand om vår diabetes själva.  &lt;br /&gt;Nej, han var nog rädd att vi då i vårt oförstånd skulle börja sätta i oss en massa animaliskt fett. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han visste vad som krävdes. &lt;br /&gt;Samma saker som den föregående föreläsaren. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Insulin, statiner och blodtryckssänkare.&lt;/span&gt; Han tyckte också att vi skulle akta oss för kalorier äta en morot innan maten och motionera. Han var också väldigt förtjust i studien Steno 2. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Han talade också om 50 %&lt;/span&gt;. &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Så frågade en näsvis person om vem som finansierat studien. &lt;br /&gt;Är det inte fantastiskt?  &lt;br /&gt;Enligt föreläsaren hade en enskild diabetesförening i Danmark finansierat den 13 år långa studien. Föreläsaren försäkrade att industrin inte var inblandad och fick den näsvisa att känna sig konspiratorisk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu kommer det konstiga. Om man Googlar på STENO 2 så hamnar man så småningom här:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Steno Diabetes Center er et forskningshospital, der udelukkende behandler mennesker med diabetes. Centeret har driftsaftale med Region Hovedstaden og fungerer som regional diabetesafdeling.&lt;/span&gt; &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Steno Diabetes Center er ejet af Novo Nordisk.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Och som av en tillfällighet så tillverkar Novo Nordisk……. just precis insulin! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men man får förstå.  Det är inte lätt med danska!&lt;br /&gt;  &lt;br /&gt;Margareta&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-1485150838962455034?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/1485150838962455034/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/11/grattis-lakemedelsindustrin-pa.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/1485150838962455034'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/1485150838962455034'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/11/grattis-lakemedelsindustrin-pa.html' title='GRATTIS LÄKEMEDELSINDUSTRIN PÅ DIABETESDAGEN!'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-5464815966319889762</id><published>2011-10-20T08:07:00.000-07:00</published><updated>2011-10-20T10:01:25.728-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Föreläsning'/><title type='text'>MULLIGABARN.SE</title><content type='html'>REFERAT FRÅN EN FÖRELÄSNING ARRANGERAD AV MULLIGABARN.SE&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 4:de oktober 2011 lyssnade jag till en föreläsning om barn och övervikt  organiserad av MulligaBarn.se. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KORT OM MULLIGABARN.SE&lt;br /&gt;Malin Agn, är en initiativrik mamma som inte fick den hjälp som hon behövde med sitt överviktiga barn. Hon startade då MulligaBarn.se. Med hjälp av en blogg och kostnadsfria föreläsningar över landet vill hon stötta föräldrar med överviktiga barn. Hon använder sig av lokala experter från den allmänna hälso- och sjukvården. Lokaler sponsras av företag på orten. &lt;br /&gt;Citat från hemsidan: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”MulligaBarn.se bygger på en vetenskapligt utprövad metod för att stötta föräldrar med mulliga barn”&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Verksamheten finansieras av Playing for Change en ideell stiftelse grundad av Kinnevik. Citat från hemsidan. &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”Vi investerar i sociala entreprenörer som gör livet bättre för barn och unga.”&lt;/span&gt;&lt;br /&gt; http://www.playingforchange.se/sv/playmakers/se/14/&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;FÖRELÄSAREN OCH PROBLEMFORMULERING&lt;br /&gt;Föreläsningen hölls i Göteborg av en barnläkare med specialitet på övervikt hos barn. Det var en mycket engagerad och personlig föreläsning. Föreläsaren hade ett beteendevetenskapligt angreppsätt på problemet. &lt;br /&gt;Det vill säga, att det handlar om ett mentalt snarare än ett medicinskt problem, samtidigt som man inte kunde bortses från arvet. Barnen åt för mycket och rörde sig för lite.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Målet med behandlingen var att ändra vanor. Det innebar att engagera, motivera och träffa barnet ofta. Låta barnen berätta. Barnets motivation till förändring bedömdes med ett frågeformulär. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Uppgavs att barnen hade dålig kunskap om sin egen kropp. Därför var det viktigt att de skulle lära känna sin kropp framförallt storleken på sin magsäck. Den beskrevs som lika stor som barnets sammanflätade händer. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;FÖRELÄSNINGEN&lt;br /&gt;Följande konkreta uttryck tog sig föreläsarens grundläggande uppfattning om övervikt hos barn. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det fastslogs att det handlade om &lt;span style="font-style:italic;"&gt;vanlig mat&lt;/span&gt; och inte några modedieter som Atkins, GI eller LCHF. Detta yttrande stöddes av en icke namngiven studie som enligt föreläsaren visade att alla dieter i princip hade samma utfall när det gäller viktnedgång.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Några kvantitativa fakta om övervikt och BMI hos barn redovisades.&lt;br /&gt;Poängterades att det var viktigt att sätta in insatser tidigt då kan längdtillväxten hjälpa till för att gå ner i vikt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det nämndes att vi behöver kolhydrater, fett, protein. Att &lt;span style="font-style:italic;"&gt;kolhydrater behövs för hjärnan&lt;/span&gt; underströks. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Balans&lt;/span&gt; var ett nyckelbegrepp och ett återkommande tema. Balans illustrerades med en bild på en balansvåg. Balans mellan energi in och energi ut . Balans mellan TV/datortid och utetid. Balans mellan sömn och vila. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Lagom portion för Din magsäck&lt;/span&gt;. Kunskapen om storleken på magsäcken skulle hjälpa barnen att anpassa sin matportionen till magsäckens storlek. Barnen skall lära sig att bli mätta på mindre mängd mat - lära sig vara hungriga. Som exempel beskrevs en pojke som bara behövt vara hungrig en vecka genom att äta mindre mängd mat. Slutsats: magsäcken hade krympt efter en vecka. &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Konkreta tips&lt;/span&gt; var halvera högen pasta och halvera antalet köttbullar. Dela varje köttbulle i två delar för att ge en uppfattning om fler. Aldrig en extra portion och tugga långamt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Regelbundna måltider&lt;/span&gt; betonades. Tre huvudmål och tre mellanmål. För att hålla en jämn blodsockernivå bör det inte gå mer än 3-4 timmar mellan måltiderna. Mellan mål var viktigt om det så bara består av ett päron. Måltiden bör ta 15-20 min. Det nämndes exempel på föräldrar som mätte tiden med tidur. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;&lt;br /&gt;Varning för stillasittande&lt;/span&gt; utfärdades och som exempel gavs då de barn och ungdomar som sitter framför sina datorer stor del av dygnet. I det sammanhanget refererades till Professorerna Marcus och Rössner och en studie benämnd STOPP-studien. &lt;br /&gt;http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?tem=0&amp;art=121&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Guldkant på tillvaron behövs, men det bör räcka med &lt;span style="font-style:italic;"&gt;ett hekto godis&lt;/span&gt; på lördag. Tipsen var att inte äta upp allt på en gång och att bita geléråttan i två delar. Läsken kan bytas ut mot vatten. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Fetmaoperationer&lt;/span&gt; kan undvikas med förändring av ätvanor. Operationerna är både dyra och inte biverkningsfria. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Angående mejeriprodukter&lt;/span&gt; Föreläsaren själv och flera föräldrar i publiken visade sig ha erfarenhet av att ha både överviktiga och normalviktiga/underviktigta barn i samma familj. Då fick man laborera med både lättmjölk och helmjölk, och förklara orsaken för barnen. &lt;br /&gt;(underförstått att lättmjölk gäller vid övervikt). På frågan om smör och grädde så var svaret att det var tillåtet i små mängder, med betoning på små.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;INFORMATIONSMATERIAL&lt;br /&gt; Föreläsaren hade själv tagit fram en informationsfolder för föräldrar och barn med trevliga och pedagogiska illustrationer. &lt;br /&gt;Där fanns en bild på en cirkel innehållande bilder på ”vanlig mat”, en balansvåg, stora prickar för de större måltiderna och mindre för mellanmålen, bilder på glada och skuttande barn. Det som gav mig speciella associationer var en bild på två vägar, en rak bred asfalterad och en smal slingrig som gick upp och ner.  Men på slutet av den smala vägen anade man ljuset! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;VILKA VAR DÄR&lt;br /&gt;Ett femtiotal frustrerade föräldrar till överviktiga barn som förgäves sökt professionell hjälp. Det var inte konstigt att man oreflekterat tog till sig vad den trevliga och förtroendeingivande doktorn sade. Äntligen en doktor som förstår och med ett enkelt budskap. Föreläsningen var en succé. &lt;br /&gt;Föräldrarna redogjorde för förfärliga upplevelser, som denna t.ex. - när man äntligen fått en tid hos en läkare för sitt barn, så petade doktorn på den bulliga magen och sade ”Du får snart diabetes”. Så var den konsultationen till ända. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;OVÄLKOMNA FRÅGOR&lt;br /&gt;Det var bara de tre personer som gjorde mig sällskap och jag själv som ställde var sin spontan fråga som kunde uppfattas som att störa agendan. Svaret på våra frågor blev. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Nej, föreläsaren kände inte till professor Birgitta Strandviks forskning som visade att barn som åt fet mat var smalare än de som åt magrare mat. &lt;br /&gt;Nej, föreläsaren kunde inte uppge namnet på koststudien som det refererades till.&lt;br /&gt;Nej, föreläsaren trodde inte på sambandet kolhydrater, blodglukos, insulin och fettinlagring. Nej, det fanns ännu inga kvantitativa resultat av hennes behandling av överviktiga barn. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;VAD SOM INTE SADES&lt;br /&gt;De som väntade på konkreta kostråd utöver ”vanlig mat” och fick vänta förgäves. Av resonemanget om mjölken så förstod man att det rådde en konsensus mellan föreläsare och åhörare att det var fettet i mjölken som var fettbildande. Av rådet att byta ut den stora Coca-colan mot en mindre eller ännu hellre vatten fick man förstå att socker hade en roll i det hela. Konkretare än så var inte föreläsaren när det gällde kosten. &lt;br /&gt;Berättades om en lärare som gav barnen olika poäng för vad de hade ätit till frukost. Gröt gav högsta poäng. Det hade inspirerats till ökat grötätande. Av det fick man förstå att det var ett lovvärt initiativ. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;FRÅGOR JAG SKULLE VILJA STÄLLA TILL ARRANGÖREN FÖR MULLIGABARN&lt;br /&gt;Varför anlitar Du föreläsare som företräder samma institutioner (den officiella hälso-och sjukvården) som tre decennier givit oss de kostråd vars följder vi alla kan konstatera. Vår tillit till dessa experter har ju visat sig vara förödande. Varför skulle det bli annorlunda denna gång? &lt;br /&gt;Initiativet hade varit fantastiskt, om Du gått utanför ”boxen”. Det finns mängder av kompetenta kostrådgivare utanför vår allmänna hälso- och sjukvård att anlita. &lt;br /&gt;De vet att det inte bara handlar om energibalans, utan man måste ta hänsyn till varifrån energin kommer. De vet att man inte kan motionera bort övervikt. Framförallt skulle de betrakta det som barnmisshandel att låta barn gå hungriga. &lt;br /&gt;(N.B. Visst finns det numera företrädare för vår offentlighet som går emot mainstream men det sker inofficiellt. )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med ditt initiativ och med de resurserna som Du fått tilldelade hade Du kunnat göra underverk. &lt;br /&gt;Det hade naturligtvis blivit ett ramaskri från de etablerade experterna som anser sig ha tolkningsföreträde till orsaken till övervikt och inbillar oss att de har lösningen. Men Du är smart. Jag tror att Du skulle kunna gå runt detta problem.&lt;br /&gt;Att döma av denna föreläsning så var det att slänga bensin på brasan. Dessutom handlade det om att skuldbelägga barnen för att de är &lt;span style="font-style:italic;"&gt;förtjusta i mat&lt;/span&gt; (föreläsarens ord) och gör av för lite energi. Eller finns det en agenda som jag inte förstått? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SAMMANFATTANDE TANKAR&lt;br /&gt;Jag bemöter inte utsagorna föreläsning. Jag hoppas att de som läser ser det förnuftsvidriga i det ändå. &lt;br /&gt;Föreläsningen är ett bra exempel på när tro förkläds till vetenskap och när biologi förväxlas med fysik. Eller när en hemsnickrad metod kallas vetenskap. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beteendevetenskap har sin plats, men då det gäller viktnedgång är det bättre att ha kunskap i fysiologi, endokrinologi, biokemi och evolutionen. Det räcker faktiskt att ta till sig den kunskap som fanns för 150 år sedan om sambandet mellan kolhydrater och fettinlagring. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag gick från föreläsningen mycket nedstämd. Att vara barn och överviktig är stigmatiserande. Barnet skall inte utöver detta behöva bli skuldbelagt och gå hungrigt. &lt;br /&gt;Att vara tvingas vara hungrig motverkar sitt eget syfte. Det tycks inte de förstå som har denna förenklade syn på viktreglering. &lt;br /&gt;Att vara förälder till ett överviktigt barn och inte veta hur man skall hjälpa det är plågsamt. Vilken förälder står ut med att se sitt barn hungrigt? Ingen förälder i världen kan räkna ut hur mycket energi barnet får i sig och balansera detta mot det som barnet förbrukar eller tvärtom. Sådant är bara skrivbordteorier och handlar om fysik. Vi som är upplysta vet att det handlar om biologi och att det i första hand handlar om vad vi äter och inte hur mycket. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om övriga föreläsare förmedlar samma budskap så är det en farlig roadshow som drar genom Sverige. Jag föreslår att Du går in på MulligaBarn.se. Se efter när föreläsningen kommer till din ort. Anmäl Dig och gå och lyssna för att informera dig. Skriv gärna och berätta. Min erfarenhet är kanske unik. Man får inte sluta att tro på mirakel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Margareta &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PS. I skrivande stund får jag reda på att det inom kort kommer uten bok av &lt;br /&gt;Lars-Erik Litsfeldt som riktar sig till ungdomar med övervikt.&lt;span style="font-style:italic;"&gt;”LCHF for the next generation - Vad de borde lärt dig i skolan om mat ”&lt;/span&gt; Den ser jag fram emot. DS&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-5464815966319889762?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/5464815966319889762/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/10/mulligabarnse.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/5464815966319889762'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/5464815966319889762'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/10/mulligabarnse.html' title='MULLIGABARN.SE'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-4471773430899807795</id><published>2011-09-17T05:56:00.000-07:00</published><updated>2011-09-17T06:24:07.997-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Livsmedelsindustrin Tillsatser'/><title type='text'>Vad har Du i påsen Scan?</title><content type='html'>Fick mig en tankeställare i sommar om innehållsförteckningar och om vad livsmedelsindustrin får oss att svälja och hur lätt de kommer undan genom att gömma sig bakom det tandlösa Livsmedelsverket. Upptäckte också att de har förljugna hemsidor och uppträder arrogant mot sina kunder. &lt;br /&gt;Bakgrunden är ett kvarglömd paket djupfryst pyttipanna, 1000g, i min frys på landet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag läste på påsen, Scans Favoritpyttipanna &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”bara 5 % fett.” &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Läste vidare &lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Näringsvärde per 100g&lt;br /&gt;Energivärde 550kJ eller 130 kcal&lt;br /&gt;Protein    5g&lt;br /&gt;Kolhydrat 17g&lt;br /&gt;Fett    5g&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det blir 27g/100g. &lt;br /&gt;Eller 270 gram på en enkilospåse. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Vad består de resterande 730 grammen av? &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så läste jag innehållsförteckningen:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Kokt potatis, svenskt &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;nöt och griskött&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;, lök, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;potatismjöl&lt;/span&gt;, salt, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;margarin&lt;/span&gt; (vegetabiliskt fett salt och arom) &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;jästextrakt&lt;/span&gt;, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;citrusfibrer&lt;/span&gt;, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;animaliskt protein av nöt och gris&lt;/span&gt;, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;socker&lt;/span&gt;, paprika, kryddor, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;köttarom&lt;/span&gt;, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;druvsocker&lt;/span&gt;, vitlök, selleri, &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;stabiliseringsmedel E450,E 451, antioxidationsmedel E300, konserveringsmedel E250.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag skrev till Scan och frågade vad de 730 grammen utgjordes av,&lt;br /&gt;vad jästextrakt var för någonting och varför man hade socker i pytten. &lt;br /&gt;Efter en tid blev jag uppringd av en dam från Scan som uppgav att den som egentligen kunde svara på dessa frågor var på semester, men hon kunde ändå säga att jästextrakt bara var vanligt bagerijäst. Socker tillsatsen var en följd av paneltesternas preferenser och kombinationen socker och drusocker hade utfallit väl i dessa tester. De 730 grammen kunde vara &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”mycket olika saker ”&lt;/span&gt;. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Så frågade hon mig varför jag ville veta detta! &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Efter en tid  skrev jag ytterligare ett mail där jag ville ha förklaring på alla de ingredienser som jag markerat med tjock stil i innehållsförteckningen ovan. Jag krävde skriftligt svar. Jag skrev också, för att vara ärlig, att jag tänkte publicera svaret. (Det är det jag gör nu.) Om de inte svarade mig så skulle jag själv försöka lista ut vad det var för ingredienser och vilket syfte jag trodde att de tjänade i pytten.  &lt;br /&gt;Veckorna gick och jag skrev ett nytt mail och undrade om de tänkte svara mig. Ytterligare veckor gick och jag tog telefonkontakt. Man visste genast vem jag var när jag presenterade mig. Man hade inte tänkt svara på mina frågor eftersom man ansåg att man redan svarat vid vår första telefonkontakt. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Återigen frågade man varför jag ville veta och var jag skulle publicera det&lt;/span&gt;. När jag insisterade på skriftligt svar så svarade man att man skulle ta upp det till diskussion. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Strax efter fick jag följande mail från SCAN:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Under "ingredienser" finns all information om vad favoritpytten innehåller. I övrigt är det ett recept som är företagets. Vi följer helt livsmedelsverkets lagar. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med vänliga hälsningar &lt;br /&gt;Mona Engblom Krömer&lt;br /&gt;___________________________&lt;br /&gt;Matforum&lt;br /&gt;Scan AB&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så här står det på Scans Hemsida: &lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Har du frågor kring våra produkter, Scankökskonceptet eller våra mervärden vill vi att du hör av dig till oss! Vår kunniga personal är tillgängliga kontorstid och svarar snabbt på förfrågningar.&lt;br /&gt;….vidare kan man läsa : Scan är ett av Sveriges mest omtyckta varumärke och förknippas med svenskt ursprung, trygghet och kvalitet. Genom vårt arbete från gård till bord har vi unik kontroll över djuromsorg, miljö och kvalitet&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag kan tillägga att Scans Favoritpyttipanna inte längre finns upptagen i produktpresentationen på deras hemsida. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Här kommer min tolkning av ingredienserna i Scans Favoritpyttipanna:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;De 730 grammen&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Mycket bör bestå av vatten med tanke på de vattenbindande ingredienserna, potatismjöl, citrusfiber och stabiliseringsmedel.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;NÖT OCH GRISKÖTT &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Om det handlar om helt kött, så innehåller det ju både fett och protein. Om det är en processad produkt kan den innehålla sin arsenal av tillsatser. Eftersom SCAN inte svarar får man gissa på en processad produkt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;POTATISMJÖL&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;80 % kolhydrater 16 % vatten näring 0 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;MARGARIN&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Scan är ett livsmedelsföretag som säljer och bearbetar animaliska produkter. Man måste ha tillgång till ister i överflöd med naturliga D-vitaminer och andra nyttiga ämnen. Har man inte förtroende för sina egna produkter? Varför använder man margarin? Varför använder man en växtolja som måste importeras från tropiska trakter, som måste genomgå en brutal process för att imitera den äkta varan, smör. Som måste färgas för att dölja den motbjudande färgen. Som måste deodoriseras för att dölja lukten. Som med hjälp av kemikalier skall fås att förenas med vatten. En produkt innehåller inflammationsdrivande omega - 6 fettsyror och syntetiska D-vitaminer och farliga kemikalierester som hexan och som består av 50 % vatten? Att beskriva margarin som (vegetabiliskt fett salt och arom)är verkligen ett understatement. Det förstår ju minsta barn att detta hälsovådligt.&lt;br /&gt;http://www.gunnarlindgren.com/margarinframst-SLV-2.pdf&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;JÄSTEXTRAKT&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Muntligt enl. Scan: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Smakförstärkare bestående av rostat bagerijäst. Innehåller naturlig glutamat!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Enl. Livsmedelsverket:&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Jästextrakt framställs från jästsvampar och har ett högt innehåll av glutamat (E621) och puriner (E626). Används som smakförstärkare. Jästextrakt är ingen tillsats utan en ingrediens. Kontakta företaget om du vill veta varför de tillsätter jästextrakt i pyttipannan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Med vänlig hälsning&lt;br /&gt;Helena Nordenfors&lt;br /&gt;Upplysningen, Livsmedelsverket&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Puriner är ämnen som det finns mycket av i proteinrika livsmedel, som t ex kött. Om man lider av gikt bör man begränsa intaget av puriner, men inte annars.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Vänliga hälsningar&lt;br /&gt;Åsa Brugård Konde &lt;br /&gt;Upplysningen, Livsmedelsverket&lt;br /&gt;Per telefon enligt Åsa Brugård Konde&lt;br /&gt;E 626-E636 är alla puriner&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Enligt Handbok för den kräsne konsumenten är &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;E-626-635 ämnen som bör undvikas av barn, ungdomar, och personer som lider av gikt, njurbesvär, eller, med symtom som kräver undvikandet av puriner (aromatiska kväveföreningar). Dessa ämnen kan även orsaka svåra allergiska reaktioner. E 626-E635 är nästan alltid tillsatt i mat som även innehåller 620-625. Se nedan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;E 621 MONONATRIUMGLUTAMAT&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Enligt Handbok för den kräsne konsumenten &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Smakförstärkare som innehåller PFGA(Process Free Glutamic Acid) som många människor har svårt att tåla. Smakförstärkarna är mycket vanliga i både mat och i snacks. Tillverkarna hävdar att glutaminsyra finns naturligt i många av de varor vi äter. Men den naturliga är en bunden föroreningsfri glutaminsyra som vår kropp känner igen och kan bryta ner, medan den som blandas i som smakförstärkare är en förädlad, isolerad och fri och obunden glutaminsyra som är helt främmande för vår kropp. Ämnet kan orsaka ADHD-liknade reaktioner hos barn, ätstörningar, fetma, fosterskador, hjärnskador, ”Chinese Restaurang Syndrome”, kramper, depressioner, personlighetsstörningar, fibromyalgi, inlärnings- och minnessvårigheter, glaukom (grön starr), ögonskador, hormonstörningar, förhöjt blodsocker, aggressioner, leverskador, stroke, svår huvudvärk (migrän), svåra allergiska reaktioner, främst röda utslag, yrsel, epileptiska anfall om man är epileptiker, reproduktionsstörningar och sterilitet, skador på näthinnan, astmaattacker, ångest, ansiktssvullnader, endokrina störningar (hormonstörningar) och stickningar i armar och fingrar. Ämnet är även nervcellsförstörande. Glutamaterna hör till de farligaste tillsatserna vi kan hitta i mat. Livsmedelsverket har inte visat något intresse att förbjuda ämnet utan menar att det får användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. I dag är det industrin själv som tar bort ämnet. &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;CITRUSFIBRER&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Utdrag ur försäljarens marknadsföringsdokument : [……….]Används för att ersätta fett. Vattenhållande fibrer som ger en len känsla i munnen. Citrusfibrer efterliknar fett på ett mycket effektivt sätt utan påverkan på smak, volym eller textur. På grund av dess förmåga att utvidga sig så kan fibrerna binda en stor volym vatten. Det blir kostnadsneutralt eller ger en kostnadsreduktion i förhållande till en helfett alternativ. Kan ersätta upp till 50 % av fett i de flesta blandningar. Erbjuder en fettfri eller fettreduktions lösning. […]&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;http://www.fiberstar.net/article2.html&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;ANIMALISKT PROTEIN AV NÖT OCH GRIS  &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Ser inget annat skäl till detta än att man inte har några riktiga råvaror i sin Favoritpyttipanna&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;SOCKER&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;Enl. Scan : Smakpaneler avgör.&lt;br /&gt;Näring 0, ger sockerberoende, förstör vår uppfattning om hur mat skall smaka. Syfte? &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;KÖTTAROM&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;Ser inget annat skäl till detta än att man inte har några riktiga råvaror i sin Favoritpyttipanna&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;DRUVSOCKER&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;Näring 0, här smyger man ner socker igen i form av ett snabbt blodsockerhöjande sockerart och således insulinstimulerande och fettuppbyggande. Vi har lärt oss att ingrediensernas mängd skrivs i fallande ordning på innehållsförteckningarna. Många vill inte ha socker i maten och tittar efter sockerinnehåll. Här har man delat upp socker i två olika delmängder. Då hamnar socker längre ner på listan. Alltid lurar det någon. Men frågan kvarstår varför socker?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;STABILISERINGSMEDEL E450 E451&lt;br /&gt;Enligt Handbok för den kräsne konsumenten &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Natrium-Kalium- och Dikaliumdifosfat&lt;br /&gt;Pentanatrrium- Kalium- och Kalciumpolyfosfat&lt;br /&gt;Vanlig stabiliserings och förtjockningsmedel som misstänks orsaka njurskador, störnigar i matsmältningsenzymerna och tarmstörningar. Ämnet kan även försvåra kroppens förmåga att ta upp mineraler. &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;ANTIOXIDATIONSMEDEL E300&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Syntetisk C-vitamin. Inte jämförbart med naturlig C-vitamin. Vanligen Utvunnet ur genmodifierad majs!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;KONSERVERINGSMEDEL E 250 &lt;br /&gt;Enligt Handbok för den kräsne konsumenten  &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Kaliumnitrit. Ett av våra vanligaste konserveringsmedel i kött- och charkprodukter och räknas som ett av de tveksammaste. E 249 och E252 används även som färgämne. Förutom svåra allergiska reaktioner misstänks E249-E252 kunna orsaka cancer, förgiftning, fosterskador, tumörer, genetiska skador, och blodsjukdomen methemoglobinemia. Dessa konserveringsmedel används främst för att mycket farliga bakterier som t.ex. Clostridium botulinum inte skall bildas i vår mat. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Många länder har charkprodukter utan nitriter och nitrater. Miljontals ortodoxa judar t.ex. äter charkprodukter som inte innehåller E 250, utan att drabbas av problem.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Bon apétit&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Margareta&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Källor&lt;br /&gt;Scan&lt;br /&gt;Handbok för den kräsne konsumenten&lt;br /&gt;www.utbildningscenter.se&lt;br /&gt;http://www.aktavara.org/&lt;br /&gt;Livsmedelsverket&lt;br /&gt;http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-4471773430899807795?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/4471773430899807795/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/09/vad-har-du-i-pasen-scan.html#comment-form' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4471773430899807795'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4471773430899807795'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/09/vad-har-du-i-pasen-scan.html' title='Vad har Du i påsen Scan?'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-2025175646167276687</id><published>2011-08-16T07:09:00.000-07:00</published><updated>2011-08-16T07:17:47.132-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Uppmaning'/><title type='text'>KOSTDEMOKRATI.SE</title><content type='html'>Ett viktigt meddelande till dem som eventuellt hittat till min blogg. Jag överger tillfälligt pellemaggan. Återkommer så småningom till pellemaggan när jag lärt mig att hantera teknikaliteterna med bloggen mera professionellt. Det handlar inte om att jag inte på har något att skriva. Tvärtom jag nästa sprängs av allt jag skulle vilja skriva om och förmedla innan jag dör. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gå in på &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Där skriver jag nu. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se&lt;/span&gt; har sitt ursprung i ett engagemang för skolmaten. Vi var ett antal föräldrar och mor-och farföräldrar som insåg det fullstädigt absurda i att våra barn i skolan serverades margarin och mager mjölk. Vi anser att vi som föräldrar vet vad som är bäst för våra barn. Vi tog kampen med kommunpolitikerna och har vunnit några delsegrar men kampen är lång ifrån över. Detta engagemang växte till att se sambandet mellan kost och hälsa i ett större perspektiv. Vi tror på riktig mat - äkta smör, mjölk med naturlig fetthalt och kött och fläsk och grönsaker. Så föddes Kostdemokrati.se, en blogg som tar ett helhetsperspektiv på kost och hälsa. Allt hör ihop. Våra civilisationssjukdomar är ingen gåta, dem har vi kollektivt förvärvat.  &lt;br /&gt;Gå in på &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se &lt;/span&gt;här kan du läsa om nya rön och inhämta fakta. &lt;br /&gt;Gå in på &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se&lt;/span&gt; och bli medlem, det är gratis. &lt;br /&gt;Gå in på &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se&lt;/span&gt; och ta del i debatten.&lt;br /&gt;Gå in på &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se &lt;/span&gt;och var med och skapa opinion i viktiga frågor. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se&lt;/span&gt; kan du läsa dr Björn Hammarskjölds och dr Christer Enkvists krönikor. Två erfarna läkare som följer sin övertygelse och säger sin mening utan hänsyn till arbetsgivare, livsmedelsindustrin eller läkemedelsindustrin. &lt;br /&gt;Björn Hammarskjöld är barnläkare och biokemist. En riktig ”mythbuster” en som krossat många medicinska myter. Läs hans senaste krönika om GMO och horisontell genmanipulation. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Det gäller livet!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Christer Enkvist är pensionerad landstingsrådgivare och har publicerat många övertygande inlägg om kost i dagspressen – som öppnat ögonen på mig och många andra och retat en del.  Klicka på medlemmar och Christer Enkvist och läs vad han skrivit på &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Kostdemokrati.se&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Läs på Kostdemokrati.se.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;vad Leif Lundberg och Frank Nilsson skriver om fetmaoperationer. De har gjort en djup och bred research om ämnet. Detta hittar Du ingen annanstans. &lt;br /&gt;Att vi har en fetma epidemi som sprider sig över världen har väl inte undgått någon. WHO klassar fetma som en sjukdom. Således anser den medicinska sakkunskapen att den bästa boten mot fetma är att göra en magstympning. &lt;br /&gt;Frank Nilsson har skrivit boken &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”I stället för doping”&lt;/span&gt;. Björn Ferry följde Franks kostråd. Så vann han också guld.&lt;br /&gt;Frank Nilsson Skriver på sin blogg http://www.livlinan.eu/ att Lars Wilsson öppnade hans ögon. Frank Nilsson har stort ansvar för att mina ögon öppnades. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;En anekdot i det sammanhanget. Mitt barnbarn var på ett ishockeyläger förra sommaren (ja faktiskt sommaren!)och kom hem och himlade med ögonen (han vet vad jag tycker) och berättade att tränarna uppmanat dem att ladda ordentligt med kolhydrater. I år kom han hem och berättade att man hade sagt att det var viktigt att ladda med riktigt fett. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-2025175646167276687?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/2025175646167276687/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/08/kostdemokratise.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/2025175646167276687'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/2025175646167276687'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/08/kostdemokratise.html' title='KOSTDEMOKRATI.SE'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-368831771902730647</id><published>2011-08-16T01:56:00.000-07:00</published><updated>2011-08-16T02:00:34.360-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Spannmål Kost'/><title type='text'>DITT DAGLIGA BRÖD, PASTA OCH PIZZA DÖDAR DIG</title><content type='html'>Av Hans Kerr &lt;br /&gt;http://www.cutthecarb.com/your-daily-bread-pasta-and-pizza-are-killing-you/&lt;br /&gt;Översättning Margareta Lundström 2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Huvuddelen av de kalorier som förbrukas av människan kommer från spannmål som vete, havre, korn, råg, majs och ris. Men vi var inte vana vid denna nya mat vi började konsumera den bara för mellan 5 000  -  10.000 år sedan. Genetiskt är vi fortfarande de jägare-samlare som för 190 000 år sedan anpassade sig till kött, frukt och grönsaker. Med spannmålets införande i kosten blev vi kortare, medellivslängden minskade. Vi fick infektionssjukdomar, järnbrist, hjärtkärlsjukdomar, karies och skelettnedbrytning på grund av mineralbrist.&lt;br /&gt;Ett förebud för de alla problem som spannmål skulle komma att drabba mänskligheten. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;SPANNMÅL OCH KOLHYDRATER&lt;br /&gt;Spannmålets endosperm är kolhydratrik. (&lt;span style="font-style:italic;"&gt;Endosperm eller frövita, är en vävnad som &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;omsluter groddlagret i fröet hos växter och &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style:italic;"&gt;innehåller näring för groningen)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;När du konsumerar mycket spannmålsbaserade produkter får du oundvikligen i dig mycket stärkelse.&lt;br /&gt;Vi omvandlar stärkelse till blodsocker. Det är känt att ett ständigt intag av rikliga mängder av stärkelse och socker leder till högt blodsocker, högt insulin, övervikt, insulinresistens, fetma, diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar, cancer och andra ”civilisationssjukdomar” .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;VITAMINER OCH MINERALER&lt;br /&gt;Spannmål innehåller inga vitaminer av gruppen A, C, D och B12 och biotillgänglighet är låg för vitamininnehållet i spannmål. Vissa spannmålssorter kan även sänka vitaminers tillgänglighet.&lt;br /&gt;Spannmål är dålig källa för kalcium, men fosforinnehållet är relativt högt.  Detta påverkar negativt bentillväxt och ger förlust av benmassa och påverkar ämnesomsättningen. Utöver detta orsakar höga halter magnesium i spannmål förlust av kalcium via njurarna. &lt;br /&gt;På grund av sädens innehåll av fytater blir den biologiska tillgängligheten av kalcium, järn, koppar, magnesium och zink låg. Järnbrist orsakar anemi, ökar infektionsrisken och prenatal mortalitet (fosterdöd)och minskar den mentala utvecklingen hos barn. Brist på zink kan leda till minskad tillväxt, minskad aktivitet i äggstockar och testiklar och fördröjd start av puberteten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;FETT OCH PROTEIN&lt;br /&gt;En kost baserad på spannmål, leder till en störning av balansen mellan omega 3 och 6. Omega 3 innehållet är lågt och omega 6 är relativt hög. Eftersom omega 3 och 6 använder samma metabola vägar, är det konkurrens mellan dem. En hög Omega 6 nivå i kosten motverkar effekten av omega 3. Detta spelar en roll för blodproppsbildning, hjärt-kärlsjukdomar, prematura födslar, inflammation och autoimmuna sjukdomar. &lt;br /&gt;Mänskliga proteiner består av 21 aminosyror. Nio av dessa är livsviktiga (essentiella) detta innebär att vi måste få dem från kosten . Det måste finnas ett tillräckligt intag av både essentiella och icke-essentiella aminosyror för att hindra oss från att bli sjuka. Spannmål är dåliga källor till flera essentiella aminosyror. Brister kan resultera i försämrad tillväxt, förlust av muskelmassa och muskelstyrka, försvagat immunförsvar och nedsatt förmåga att återhämta sig vid sjukdom. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ANTINUTRIENTER&lt;br /&gt;Spannmål är rika på antinutrienter som fytater, alkylresorcinoler, alfa-amylas-hämmare, proteashämmare, lektiner och gluten. Antinutrienter är föreningar som stör absorptionen av näringsämnen. Spannmål innehåller alla dessa antinutrienter för att skydda sig mot oss - alltså mot rovdjur. &lt;br /&gt;Alkylresorcinoler har en tillväxthämmande effekt. Det orsakar att de röda blodkropparna sönderdelas med brott på DNA som följd. Det stimulerar trombocytaggregationen och är involverade i leverns och njurarnas degeneration. &lt;br /&gt;Alfa-amylas hämmare inaktiverar nedbrytningen av stärkelse till socker och kan orsaka överkänslighetsreaktioner. Ständigt intag orsakar skadliga förändringar i bukspottkörteln. &lt;br /&gt;Proteashämmare hindrar matsmältningsenzymernas verksamhet och kan orsaka förstoring av i bukspottkörteln vilket kan leda till cancer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;LEKTINER ÄR DE STORA ANTINUTRIENTERNA I SPANNMÅL.&lt;br /&gt;Lektiner består av en stor grupp av proteiner som har egenskapen att vilja binda sig till molekyler som innehåller kolhydrater. Olika spannmål innehåller flera olika sorters lektiner. Lektiner är nära besläktade med varandra och orsakar liknande skador. Nästan varje cell i kroppen och varje extracellulärt element kan bindas till lektiner.&lt;br /&gt;Lektiner är värmestabila och motståndskraftiga mot nedbrytning i mag- tarmkanalen.&lt;br /&gt;Lektiner binder till, skadar och förändrar cellerna i tarmslemhinnan.&lt;br /&gt;Detta rubbar matsmältningen, absorptionen och ändrar bakteriefloran, immunförsvaret och permeabiliteten (genomsläppligheten)i tarmen.&lt;br /&gt;Den ökade permeabilitet i tarmarna underlättar passagen av lektiner och icke nedbrutna eller delvis nedbrutna kostproteiner in i blod-och lymfcirkulationen. &lt;br /&gt;När du konsumerar frön, är halterna av dessa oönskade inkräktare höga och de kommer att påverka din hälsa.  Vetelektiner till exempel orsakar pankreasförstoring, tillbakabildning av thymus, (bräss), nedsatt insulinsekretion och hämning av celldelning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;GLUTEN, GLIADIN, LEKTINER OCH WGA&lt;br /&gt;Många människor blandar ihop gluten, gliadin, lektiner och WGA (vetegrodd agglutinin). Gluten kommer från det latinska ordet för lim - och klibbigt är det. Det är en blandning av plantans lagringsproteiner prolamin och en glutelin. I vete representeras prolamin av gliadin och glutelin av glutenin. I andra spannmål hittar du andra prolaminer och gluteliner. Så gluten och dess komponenter varierar i olika spannmålssorter.&lt;br /&gt;Populärt används begreppet gluten huvudsakligen för gliadinet i vete. &lt;br /&gt;Gliadin finns av olika slag. Så glutenhistorien är inte så enkel. Lektiner som beskrivs ovan finns inte bara spannmål, men också i baljväxter, vissa grönsaker, som ”nightshades” (potatis, tomater, äggplanta, paprika) och i mejeriprodukter. WGA är en av de många lektiner som finns i vete. WGA är känt på grund av dess rykte att den främsta orsaken till celiaki, (glutenintolerans). Man kan alltså säga att både gluten och lektiner orsakar samma sorts kaos i kroppen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;AUTOIMMUNA SJUKDOMAR&lt;br /&gt;Lektiner och gluten som finns i spannmål är välkända orsaker till autoimmuna sjukdomar som beskrivs som i vår artikel ”How to reverse a leaky gut and stop autoimmune diseases”&lt;br /&gt;( "Hur man kan vända på en läckande tarm och stoppa autoimmuna sjukdomar".) &lt;br /&gt;Dessutom vill vi betona att forskning visar att lektiner och gluten, via autoimmuna vägar och opioidreceptorer (från tarm till hjärna) är knutna till psykiska sjukdomar som ADD, ADHD, autism, epilepsi, schizofreni och depression. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;REFERENSER&lt;br /&gt;Jag har använd ett stort antal referenser för många för att nämna i en som jag hoppas matnyttig artikel som denna. Men jag nämnde några referenser som inspirerade mig och att skriva denna artikel. Det gäller:&lt;br /&gt;•	Cereal Grains: Humanity’s Double-Edged Sword by Professor Loren Cordain&lt;br /&gt;•	Gluten sensitivity: from gut to brain by Marios Hadjivassiliou et al&lt;br /&gt;•	Effects of wheat germ agglutinin on human gastrointestinal epithelium: insights from an experimental model of immune/epithelial cell interaction by Dalla Pellegrina et al &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hela korn är ännu värre än vitt mjöl. De innehåller mer lektiner och gluten. En av de referenser jag kan ge kommer från The Lancet, kallas det "Glutenkänslighet: från din tarm till hjärnan". ”Gluten sensivity: from gut to brain”. Som i sin tur innehåller 136 andra referenser, här är hyperlänken. here is the hyperlink.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-368831771902730647?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/368831771902730647/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/08/ditt-dagliga-brod-pasta-och-pizza-dodar.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/368831771902730647'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/368831771902730647'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/08/ditt-dagliga-brod-pasta-och-pizza-dodar.html' title='DITT DAGLIGA BRÖD, PASTA OCH PIZZA DÖDAR DIG'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-5628921175750103282</id><published>2011-02-07T00:09:00.000-08:00</published><updated>2011-02-12T08:38:53.710-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Föreläsning'/><title type='text'>EN SLÄNG AV VUXENDIABETES</title><content type='html'>Vi har varit på en öppen föreläsning anordnad av Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic Research.&lt;br /&gt;Det är alltid roligt och upplyftande att komma ut och få lyssna på intressanta föreläsningar av engagerade forskare, oberoende av disciplin. Men det är sällan som pulsen stiger, hjärtat bankar av upprördhet, vilket inträffade vid detta tillfälle. &lt;br /&gt;Vi skrev vad vi tyckte om föreläsningen och skickade den till arrangören CMR, Göteborgs Universitet. Här är brevet:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Till &lt;br /&gt;CMR, Sahlgrenska Center för kardiovaskulär och metabolisk forskning.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med anledning av öppna föreläsningar våren 2011&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den 24/1 lyssnade jag på överläkarna &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Per-Anders Jansson &lt;/span&gt;och &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Carl-Johan Behre &lt;/span&gt;som föreläste över rubrikerna: ÄR DET FARLIGT ATT FÅ EN SLÄNG AV VUXENDIABETES? resp. MOTION SOM MEDICIN. &lt;br /&gt;Den förstnämnda rubriken kunde uppfattas som provocerande. Men har man ett viktigt budskap så får man väl tillåta sig en tillspetsad rubrik för att få önskad uppmärksamhet.&lt;br /&gt;Vi som gav oss ut i vinterkvällen för att lyssna på föreläsningarna var i 60-70-80- årsåldern. Många kom i par. En eller båda hade gissningsvis en ”släng av vuxendiabetes.”&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Huvudbudskapet&lt;/span&gt; var att vi inte skall acceptera synsättet ”en släng av vuxendiabetes” utan ta det på allvar och kräva att få en diagnos, behandling och att tas hand om på ett riktigt sätt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Följande är min erfarenhet av ett ”riktigt sätt att ta hand om diabetes” &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;När jag fick en ”släng av vuxendiabetes” fann jag mig omgiven av ett imponerande team professionella människor. Läkare (endokrinolog), dietist, diabetessköterska, ögonläkare, ortoped och sjukgymnast (när fotproblemen uppenbarade sig), handkirurg (när handproblem uppstod), ortopedtekniker (när specialanpassade subventionerade golfskor skulle utprovas), fotvårdsspecialist och laboratorieservice. Det sparades inte på hjälpmedel som glykosmätare, mätstickor och allra minst på läkemedel som blodtryckssänkare, kolesterolsänkare, antidiabetika och insulin i ökande doser. Den egna insatsen var att följa råden i den skrift som dietisten tillhandahöll och som utgivits av Margarinbolaget med rekommendationer av Professor Nils Asp på Livsmedels-verket. Senare fick jag veta Professor Asp var avlönad av två margarinbolag. &lt;br /&gt;Skriften innehöll de officiella kostråden för diabetiker. Basen i kosten skulle utgöras av kolhydrater, 60E %, resten av protein och matfett i form av margariner. Allt fördelat på 6 måltider/dag. Fibrer, grovt bröd och frukt anbefalldes. Allt animaliskt skulle vara magert, magert. Kostråden följdes strikt och jag var ständigt hungrig. För att stilla min hunger åt jag det som trots allt var tillåtet, grovt bröd och frukt.  Åren gick, jag blev sämre både objektivt och subjektivt. Ju mer jag skruvade åt fettkranen desto mer måste insulindoserna ökas. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Vändpunkten&lt;/span&gt; kom med en bok – &lt;span style="font-style:italic;"&gt;Fettskrämd&lt;/span&gt; av Lars-Erik Litsfeldt, en skattejurist.  Allt blev uppenbarat och självklart. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Jag öppnade för fullt på den animaliska fettkranen och kolhydraterna åkte ut.&lt;/span&gt; Jag förstod då att dessa högutbildade, välavlönade, vänliga, uppmuntrande och generösa medicinska experter som jag haft förtroende var &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;okunniga&lt;/span&gt; när det gällde diabetes. &lt;br /&gt;När jag efter två veckor kunde slänga mina insulinsprutor, förstod jag att jag felbehandlats under femton år och att jag under de åren underhållit en &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;diabetesindustri. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Men nu tillfredställde äntligen mina blodvärden min doktor. Men det var ändå inte bra därför att det åstadkommits på fel sätt. &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”Man vet inte hur det går på lång sikt ”&lt;/span&gt; Jag var då över 70år. Det vänligaste doktorn kunde säga var: &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”Du är ju så gammal nu så det spelar ingen roll vad du äter.” &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Då insåg jag att diabetesindustrin behövde mig mer än vad jag behövde den.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu har fem år gått utan insulin. Jag har tyvärr fått bestående nervskador i mina fötter efter alla år med blodsockerhöjande kost. Man kan fundera över vad jag kostat skattebetalarna under dessa år och jämföra med kostnaden 169 kronor - för en bok.  Tanken svindlar när man tänker på samhällets kostnader för de, enligt dr Jansson, &lt;br /&gt;400 000 diabetikerna i Sverige.&lt;br /&gt;När jag nu ser i backspegeln, tycker jag att jag borde ha begripit lite själv. Hade jag inte så blint litat på auktoriteter och hade jag varit lika duktig som Lars-Erik Litsfeldt att se igenom lögner och analysera ”fakta” hade jag också kunnat gräva upp kunskap. Därför att det fanns både kunskap, vetenskap och människor som från början och länge motsatt sig de ekonomisktpolitiskt korrekta kostråden, som vi blivit indoktrinerade i.&lt;br /&gt;Hade jag reflekterat något över att vi redan innan min diabetes upptäcktes var en ”Livsmedelsverksfundamentalistisk” familj och ändå fick jag diabetes! Hade jag uppmärksammat Uffe Ravnskovs bok Kolesterolmyten som kom ut redan på 1980-talet så kanske allt hade varit annorlunda. &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”Utan tvivel är man inte riktigt klok”&lt;/span&gt;, för att citera Tage Danielsson.&lt;br /&gt;Men nu har fördämningarna brustit tack vare dr Annika Dahlqvist och många, många andra forskare, läkare och privatpersoner med samma budskap. Det är inte det smör, grädde och fläsk som gör oss sjuka oss utan bröd, pasta och potatis. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Följande med anledning av föreläsninge &lt;/span&gt; ÄR DET FARLIGT ATT FÅ EN SLÄNG AV VUXENDI-ABETES?&lt;br /&gt;Dr Jansson inledde med att visa en Bruegelmålning föreställande feta människor liggande utslagna efter ett omåttligt frosseri. Alluderade det på oss som satt i Sahlgrenskas aula och lyssnade intresserat? &lt;br /&gt;Detta följdes av fakta om diabetessjukdomen, om den geografiska utbredningen och det ökade insjuknandet, om biokemin bakom, om gränsvärden för blodglykos och om följdsjukdomar. Framför allt betonades risken för hjärt- och kärlsjukdomar.&lt;br /&gt;Vikten av att tidigt upptäcka insulinresistens betonades. Screening förordades inte, men ett frågeformulär på vårdcentralerna kunde vara lösningen för att kunna göra en prognos?? Helt okontroversiella fakta alltså. Men som det framställdes var diabetes något oundvikligt, en naturkraft som inte gick att stoppa och vars följdsjukdomar skulle tas hand om av rätt expertis. Detta var förfärande fakta och framtidsutsikter. Men hur tycker Dr Janson man skall vända på utvecklingen?  Föreläsningen avslutades, men vi fick inget svar på det. Jag påpekade att Jansson inte nämnt något om kosten. Jansson hänvisade till efterföljande föreläsare.  Någon i publiken kastade fram en fråga om lågkolhydratkost. Då såg Jansson mycket bedrövad ut och svarade att det fanns en sörja av dieter. Men borde han inte i stället vara nedstämd och känna det som ett misslyckande att diabetesinsjuknandet nästan dubblats på 10 år och att det bara ökar? Det är ju en världsomspännande mänsklig katastrof som helt osentimentalt bara redovisades för!  Jag skulle kunna trösta Jansson med att åldersdiabetes är både förebyggbart och reversibelt. Uteslut det du inte tål, alltså kolhydrater och släpp kolesterol och fettskräcken. Sörjigare är det inte. &lt;br /&gt;En annan åhörare berättade att han äter bacon och ägg och att han läst att det var bra. Då blev Jansson bekymrad igen och menade att långsiktiga studier saknades.  Då skulle jag vilja trösta Jansson och säga att han inte behöver oroa sig för oss som tillämpar en lågkolhydrat- och högfett kost och hänvisa till evolutionen, biokemi, fysiologi, antropologi, sunt förnuft och mormor. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Följande med anledning av föreläsningen&lt;/span&gt; MOTION SOM MEDICIN. &lt;br /&gt;Motion var av central betydelse för att ta hand om fetma och diabetes enligt dr Behre. Således användes mycket tid och många stapeldiagram för att argumentera för motion som medicin. Jag är övertygad om att det är viktigt och skönt för alla att röra på sig och tveklöst bra om man är diabetiker. Men lura oss inte att tro att det går att springa bort fetma och diabetes - det vill mer till. &lt;br /&gt;Nästa hantering av diabetes och dess följdsjukdomar som Behre presenterade var ett antal farmaceutiska preparatgrupper, kolesterolsänkare, betablockerare, blodförtunnare, ACE - hämmare och kärlvidgande prep. Behre överskattade nog vår förmåga att ta in information, när han även redovisade namngivna preparat inom varje grupp. &lt;br /&gt;Han tog också upp fetma som ingående i det metabola syndromet. Det hanterades enligt Behre med livsstilsförändring! Om inte det fungerade så fanns Xenical, kognitiv beteende terapi och kirurgisk behandling. Behre hade ingenting att säga om insulinets fettsparande och fettlagrande funktion eller om kolhydrater! Men han beskrev kroppsfettet som ett endokrint organ, vilket var intressant.&lt;br /&gt;Kostråden presenterades med en enda PP-bild. Det gick snabbt men man hann uppfatta det som den gamla vanliga dietistmytologin. &lt;br /&gt;Behre gjorde ett tillägg till kostråden. Han varnade för rött kött och dess samband med cancer. För det första: Vi som lyssnade var äldre personer har kanske förlorat något av förmågan att tillgodogöra oss näringsämnen och därför kanske har ett särskilt behov av det näringstäta röda köttet.  För det andra: Vi var livs levande äldre personer som nog hade ätit rött kött i hela vårt liv och klarat oss så här långt. För det tredje: Med jämna mellanrum uppstår denna medicinska vandringssägen om rött kött. Med all säkerhet finns studier som visar samband mellan cancer och rött kött. Man kan få samband med vad man vill. Man får använda förnuft och återigen ställa sig frågan hur vi som köttätare överlevt som art? &lt;br /&gt;Vi undkom inte heller de näringspolitiskt korrekta oprecisa kostråden som ”fruktochgrönt” och medelhavskost och grovt bröd. Man får oss diabetessjuka att tro att vi ostraffat kan äta frukt. Grovt bröd blir socker hur man än försöker få det låta nyttigt. Runt medelhavet är barnen de överlägset mest överviktiga i Europa och man har kortare medellivslängd än vad vi har.&lt;br /&gt;Den obligatoriska skrämselpropagandan för animaliskt fett och kolesterol saknades inte och det illustrerades med studier som visade hur det ökade hjärtsjukdom och dödlighet. Har aldrig Behre funderat över hur vi överlevt som art om vi skulle ratat animaliskt fett under vår utveckling? När våra förfäder utvecklade ett tumgrepp fick de förmågan att med verktyg krossa skalle och rörben på andra djurarter och frossa i hjärna och benmärg. Det anses vara avgörande för utvecklingen av vår stora hjärna. Äter vi enligt Livsmedelsverket är det väl risk att vår hjärna krymper på sikt. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Ingen kan tvivla på Janssons och Behres gedigna kunskaper och vetenskapliga ambition. Men man skulle önska att den inte bara användes för att hantera följderna av diabetes utan för att hjälpa oss att förebygga och vända en redan diagnostiserad diabetes. &lt;br /&gt;Vi som lyssnat på och läst oberoende forskare menar att Jansson och Behre har problem med trovärdigheten. Vi anser att er argumentation bygger på falska förutsättningar nämligen att man blir fet av fett och att animaliskt fett höjer kolesterolet orsakar hjärtkärlsjukdomar. &lt;br /&gt;Varken Jansson eller Behre var intresserad av att ta någon diskussion med åhörarna.&lt;br /&gt;Behre bemötte åhörarna genom att raljera bort frågor eller påståenden.&lt;br /&gt;Om man inte haft så många PP-bilder så kanske man haft tid över för en frågestund. Då hade jag velat fråga:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För hur många diabetiker har ni vänt sjukdomsförloppet med era insatser -motion, farmaka, de officiella kostråden?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Göteborg den 7 feb 2011&lt;br /&gt;Per-Lars Lundström&lt;br /&gt;Utnämnd till ”Skolans idrottsgosse nummer ett” vid studenten på Vasa Högre Allmänna Läroverk, Göteborg 1953, och så har det fortsatt. Apropås motion!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;P.S. Jag oroar mig inte för mig själv. Jag kan välja äta det jag mår bra av. Men jag oroar mig för mina barnbarn. Det är de här bisarra idéerna som gör att barnen på dagis och i skolan får avfettad mjölk och margarin, enligt ansvariga för att förebygga fetma, högt kolesterol och framtida hjärtkärlsjukdomar D.S.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-5628921175750103282?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/5628921175750103282/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/02/en-slang-av-vuxendiabetes.html#comment-form' title='27 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/5628921175750103282'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/5628921175750103282'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2011/02/en-slang-av-vuxendiabetes.html' title='EN SLÄNG AV VUXENDIABETES'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>27</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-4776481501812498242</id><published>2010-12-30T05:27:00.001-08:00</published><updated>2011-01-09T23:35:52.223-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Officiella kostråd'/><title type='text'>Bra Mat för småbarnsfamiljen?!</title><content type='html'>&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Det är som att peta i ett sår&lt;/span&gt; när man går på en föreläsning om lämplig människokost såsom de presenteras av våra statligt utbildade dietister. Det är förutsägbart och man vet att det kommer att störa sinnesfriden för en lång tid framåt. Jag blir upprörd å alla ambitiösa småbarnsföräldrars vägnar, som ger sig ut på kvällen i höstmörkret för att lyssna på en expert och hoppas att få lära sig vilken mat de skall ge sina barn. Samtidigt så hoppas jag att det på något sätt skall visa sig att experten något reflekterat över och omvärderat sitt budskap - att man kan ana en påverkan av den debatt som pågår.  Jag även är nyfiken på åhörarnas reaktion. &lt;br /&gt;Vad jag hoppas på en palatsrevolution i dietistkåren! Varför låter dem sig bli serverade färdiga dogmer - akademiskt utbildade personer borde tänka både kritiskt och självständigt? För att förstå detta så får man se det mot bakgrund av att hela ”nutritionsvetenskapen” föddes med fettskräckens lansering och därmed fick man en alldeles egen plattform att bevaka och stort allmänt förtroende att tillvarata.&lt;br /&gt;Uppbackningen av livsmedels- och läkemedelsindustrin är naturligtvis av avgörande betydelse. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;”Bra mat för småbarnsfamiljen”&lt;/span&gt; var titeln på en föreläsning som hölls i november 2010. Föreläsningen hölls av dietisten Sofia Azami. &lt;br /&gt;Vad anser då Sofia Azami är bra mat för småbarnsfamiljen. Som man kunde vänta sig så trummades de gamla vanliga dogmatiska råden in, dikterade av Livsmedelsverket &lt;br /&gt;En fetamabildande och sjukdomsgenererande kost baserat på kolhydrater (60-70 E%) på margariner och växtoljor. T.o.m Keldasås, en industriprodukt med en massa tillsatser rekommenderades!&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Nutritionsfolklore.&lt;/span&gt; Vilka föräldrar vågar stå upp mot det näringspolitiskt så korrekta mantrat ”fruktochgrönt”? Eller mot myten om nyttan med fibrer och grovt bröd? Så viftade par studier förbi som visade sambandet med kostfibrer och minskad cancerrisk. Tallriksmodellen framhölls – på sedvanligt vis laddad med grönsaker och kolhydrater och en litet segment med en liten bit kyckling.&lt;br /&gt;Frukosten illustrerades av flingor och lättmjölk och margaringås med något magert pålägg. Föreläsaren uppehöll sig mycket vid mellanmål. Alla dessa rekommenderade mellanmål är en ju en direkt följd av fettsnåla och kolhydratspäckade huvudmåltider. Det är klart att man snart blir hungrig efter frukost som mest består av socker. Det är klart att barnen snabbt blir hungriga igen efter skolmåltiden när man ger dem avfettad mjölk och måltiden i övrigt är anpassad till livsmedelverkets krav.&lt;br /&gt;Vad hjälper det med en massa fettsnåla mellanmål i form smoothies med nötter och bär &lt;br /&gt;Det är väl inget fel på nötter och bär. Men var finns kött, ägg och smör?&lt;br /&gt;Fisk framhölls, vilket naturligtvis är föredömligt. En vegetarisk måltid i veckan rekommenderades. Varför! Om det är bra, varför inte varje dag?! &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Nyspråk.&lt;/span&gt; Lättmjölk rekommenderades, därför att det HÅRDA FETTET avlägsnats. Märk ordvalet HÅRT FETT i samband med mjölkfett och smör. Det var de mjuka fetterna (underförstått omättade och fleromättade som barnfamiljen rekommenderades.) &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”Det är klart att små mjuka barn skall ha mjukt fett”;&lt;/span&gt; tänker vi när ordet tar makt över tanken. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Essentiella fettsyror&lt;/span&gt;. Det uppseendeväckande var att Sofia Azami framhöll det skeva förhållandet mellan omega-3 och omega-6 fettsyror i kosten, men trots det så rekommenderade hon användningen av växtoljorna majs- och solrosolja. Det var fisken och valnötterna som skulle förse oss med Omega-3. Så fick hon ihop den logiken.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Energibalans&lt;/span&gt;. Det primitiva mantrat om balansen mellan energi in och energi ut för att hålla vikten besparades oss inte heller.&lt;br /&gt;Sofia Azami utgör sig att vara expert på kostområdet. Hon skall råda oss andra så att vi kan göra välgrundade val - men hon, som många andra i professionen sprider en massa faktoider som låter bra men är som saknar både vetenskaplig och förnuftig grund. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Det var en ruskig höstkväll&lt;/span&gt; så publiken var gles. Några gick pausen. Men Sofia Azami är en ambitiös och professionell person och använder en skicklig retorik. Men hon har inte ifrågasatt sina dogmer trots deras uppenbara kollaps i verkligheten. Hon ville inte svara på några frågor varken under eller efter föreläsningen. Man fick lov att gå fram och ställa enskilda frågor efter avslutad föreläsning. I rättvisan namn så tog hon tog även upp helt okontroversiella ämnen som handlade om goda vanor och föredömen när det gäller mat.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Uppmuntrande&lt;/span&gt; var att vi var flera som ifrågasatte budskapet, det framgick när vi lämnade föreläsningen och började prata med varandra. Glädjande var också att man anar att det gungar lite under fötterna på dem som förmedlar livsmedelsverkets trossatser . Man undviker att tala om vissa saker, och man har svårt med logiken. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Sammanfattningsvis&lt;/span&gt; skulle man kunna säga att budskapet var att vi skall ge våra barn sådant som gör sig bra på Powerpiont – bild.  Färgglada frukter och bär, margarin och växtoljor i snyggt designade förpackningar, nyckelhålsmärkta magra mjölkprodukter i fantasifulla förpackningar, nötter, smoothies och fisk. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett paket smör, en liter standardmjölk, ägg och en köttbit gör sig dåligt på bild måste man erkänna&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Jag har tidigare skrivit om dietisten Sofia Azami på http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/2860/Djungeltema.aspxdenna blogg. &lt;br /&gt;Hon hävdade under en föreläsning att det att det fanns ett samband mellan bröstcancer och mättat fett och illustrerade detta med ett par vetenskapliga studier. &lt;br /&gt;Eftersom jag inte hann uppfatta studiernas titlar så mailade jag Sofia Azami och bad om uppgiften. Efter flera mail, ett brev och ett telefonsamtal - då jag fick luren i örat, vet jag fortfarande inte vilka vetenskapliga studier hon refererade till. Jag tycker att det är allvarligt att tala om något så laddat som bröstcancer i samband med naturligt nyttigt animaliskt fett och ohederligt att vifta förbi med ett par vetenskapliga studier och inte kunna redovisa dem. Jag anser det utsiktslöst att efterfråga de studierna som hon skrämde oss med under föreläsningen som jag refererat till ovan.)&lt;br /&gt;Margareta&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Faktoid&lt;/span&gt; är osanning som behandlas som en sanning.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Nyspråk&lt;/span&gt; är språket som talas i samhället som beskrivs i romanen 1984 av George Orwell&lt;br /&gt;Ex &lt;br /&gt;Krig är fred&lt;br /&gt;Okunnighet är styrka&lt;br /&gt;Frihet är slaveri&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-4776481501812498242?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/4776481501812498242/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/12/det-ar-som-att-peta-i-ett-sar-nar-man.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4776481501812498242'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4776481501812498242'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/12/det-ar-som-att-peta-i-ett-sar-nar-man.html' title='Bra Mat för småbarnsfamiljen?!'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-8077948550104038752</id><published>2010-11-03T07:03:00.000-07:00</published><updated>2010-11-03T07:14:53.340-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='LCHF'/><title type='text'>LCHF I SAN FRANCISCO</title><content type='html'>Jag har plågsamma upplevelser av kardiologi- och dietistföreläsningar från den senaste tiden. Det är någon slags självplågarinstinkt som gör att jag tar mig till dessa förutsägbara och bisarra tillställningar. Men mer om det senare. &lt;br /&gt;Man behöver positiva upplevelser för att inte alldeles ”försmäkta” som Pippi Långstrump säger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här är en upplevelse som gjorde mig jätteglad och fick mig att tro på en framtid. Gå in på den här websiten: http://dontbeafraidoffat.com/&lt;br /&gt;Den innehas av Lotta Byström, en svensk-amerikansk ensamstående tvåbarnsmamma i San Fransisco. Lotta har sedan länge varit frustrerad av den ohälsosamma mat som hennes barn får i skolan. Lottas föräldrar i Sverige har tagit till sig LCHF budskapet. De besöker Lotta regelbundet och väckte hennes intresse för LCHF. (Läs under rubriken ”ABOUT ” på hennes website om hennes person och bakgrund).&lt;br /&gt;Under ett par år har hon bedrivit forskning, läst och tagit del av vad som skrivs om kost i förhållande till hälsa och skaffat sig imponerande kunskaper i ämnet. Hon har producerat ett fantastiskt både brett och djupt undervisningsmaterial. Hon har startat en website och en blogg. &lt;br /&gt;Hon tar kontakt med skolor och företag erbjuder sina föreläsningar. Skolorna erbjuds t.o.m föreläsningen gratis För att ta reda på hur åhörarna ser på kost gör hon en enkät vid föreläsningen. Superintressant men samtidigt nedslående läsning Läs under ”Survey Result” i högerkanten på web-siten.&lt;br /&gt;Jag rekommenderar att gå in under alla rubrikerna på websiten och läsa. Fakta är presenterat på ett pedagogiskt, estetiskt och lättläst sätt.&lt;br /&gt;Rörelsen i Sverige och våra företrädare för LCHF och våra kolesterolskeptiker framhåller hon som förebilder. Se under rubriken ”RESOURCES”. En riktig honnör till Sveriges LCHF rörelse. Lotta visar en beundransvärd energi och handlingskraft. Så efterföljansvärt. Gå in på Lottas website och dela kunskapen och glädjen med mig. &lt;br /&gt;http://dontbeafraidoffat.com/&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adressen ligger även i min blogglista. Inlägget kan även läsas på LCHF.se&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-8077948550104038752?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/8077948550104038752/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/11/lchf-i-san-francisco.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/8077948550104038752'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/8077948550104038752'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/11/lchf-i-san-francisco.html' title='LCHF I SAN FRANCISCO'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-7640162494505372571</id><published>2010-06-28T07:24:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T07:45:13.770-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Myter skolmat  Kolesterol  Officiella kostråd  Statiner'/><title type='text'>Varför får mina barnbarn margarin och avfettat mjölk i skolan?</title><content type='html'>&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;En bra historia!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Marknadsför du en bra historia kan du vara säker på att den berättas vidare sann eller inte. Är den dessutom skrämmande är den ändå effektivare. Historien om sambandet mellan mättat fett, högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar är en sådan historia. Den är lätt att visualisera. Fett gör dig fet. Fett bildar kolesterol som proppar igen dina kärl. Vem som helst kan ju begripa detta! &lt;br /&gt;Den som spridit ut historien har blivit berömd på den, han kunde inte ta tillbaka när den visade sig vara osann.  Alla som hjälpt till att sprida den måste låta verkligheten anpassa sig till historien. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Vilka tjänar på att myten upprätthålls?&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;Big Agra och Big Farma, d.v.s. jordbruksindustrin, delar av livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin. Men också transportindustrin, reklamindustrin, bantningsindustrin, bantningsprofessorer som professorerna Rössner och Marcus, media, brödraskapet av forskare som upprätthåller myten eftersom den genererar obegränsat med forskningsmedel samt de yrkesgrupper som satsat sin yrkeskarriär på myten.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Vad måste man bortse från för att upprätthålla myten?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Biologin, evolutionen, antropologi, historia och sunt förnuft - andra hypoteser eller forskare och lekmän med annan åsikt. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Vilka knep tar man till för att inte avslöjas?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Man genomför studie efter studie efter studie i förhoppningen att till slut få &lt;br /&gt;”rätt resultat.” Under tiden lever myten.&lt;br /&gt;Man gör tolkningar som inte överensstämmer med resultatet. Man talar tyst om att studierna egentligen har en väldigt liten evidensgrad. Man litar på att de flesta köper forskarnas tolkning.  Man redovisar inte studier som visar ”fel” resultat. Man underlåter att citera andra studier som inte stöder det egna resultatet. Man talar högt och övertygande om att det finns mängder av bekräftande studier, och att det finns mängder av forskning och forskare i konsensus. Det gäller att behålla sitt tolkningsföreträde om orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. Konsensus till varje pris. Kritiker marginaliseras, förlöjligas och osynliggörs.&lt;br /&gt;Man undviker nogsamt att beröra kolhydraternas roll i ohälsa och sjukdom. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Vilka incitament finns för att odla myten?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Status och pengar och karriär för forskare. Läkemedelsindustrin är mäktig och rik.&lt;br /&gt;Status pengar och karriär för de tjänstemän som uppbär konsultarvoden från livsmedelsindustrin, samtidigt som de har ett statligt uppdrag att värna om folkhälsan. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Världens mest sålda farmakologiska preparat&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Kolesterolsänkande farmaka är en lösning som söker ett problem. Problemet ordnar man genom att skrämma för höga kolesterolvärden för att sedan erbjuda lösningen. Doktorn skriver ut statiner.Industrin erbjuder gratis kolesterolmätning på stormarknader där man sedan kan köpa kolesterolsänkande margariner. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På grund av att det hittills inte gått att avliva en så lönande myt &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;får mina barnbarn avfettad mjölk och margarin i skolan!&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-7640162494505372571?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/7640162494505372571/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/06/varfor-far-mina-barnbarn-margarin-och.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/7640162494505372571'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/7640162494505372571'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/06/varfor-far-mina-barnbarn-margarin-och.html' title='Varför får mina barnbarn margarin och avfettat mjölk i skolan?'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-6128046381605355066</id><published>2010-06-09T11:26:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T00:15:05.295-07:00</updated><title type='text'>Ett brev till politikerna i Kramfors</title><content type='html'>Bästa folkvalda!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läste om föräldraopinionen för smör och helmjölk i skolan i Kramfors och kommunens beslut att inte efterkomma föräldrarnas önskemål. Jag är en pensionerad sjuksköterska, farmor och mormor och har inga politiska bindningar. Jag kritiserar inte ert beslut men vill gärna informera om följande förenklade och förkortade skeende. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Varför får barnen i Kramfors och i många andra skolor margarin på sitt bröd och får dricka avfettat mjölk?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Bakom detta ligger två historier. En skrämmer, den andra kommer med lösningen. Den första handlar om vad ekonomiska, politiska krafter och önsketänkande vetenskap kan åstadkomma i förening. Den andra handlar om enastående framgångsrik marknadsföring. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;När många män i aktiv ålder under 1930-talet i västvärlden drabbades av dödliga hjärtinfarkter fick det naturligt nog stor uppmärksamhet. Antalet fall ökade för varje decennium och nådde sin kulmen på 1950-talet. Man fann en ”proppbildning” i hjärtats artärer hos de avlidna. En av de ingående substanserna i proppen visade sig bestå av ett fett kallat kolesterol. Men vad orsakade ansamlingen av kolesterol?  En hypotes som lanserades var att det orsakades av fett i kosten. (kolesterol är ett viktigt kroppseget ämne med många viktiga funktioner,som aktiveras för att reparera när en skada uppstår i kroppen.) &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ancel Keys, en teoretisk nutritionsforskare blev hypotesens främsta förespråkare. När han inte kunde visa att alla typer av fett utgjorde problemet, ändrade han hypotesen till att endast gälla mättat fett, alltså animaliskt fett. Kliniskt arbetande läkare invände mot Keys hypotes. De hade inte sett sambandet mellan mättat fett i kosten och hjärt-kärlsjukdomar hos sina patienter. Det inflytelserika och ansedda AHA (American Heart Association) förkastade den även hypotesen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En svaghet i Keys hypotes var att den 20 faldiga ökningen av hjärtsjukdom under åren 1940-1950 inte sammanföll med motsvarande ökning av intaget av mättat fett. På 1950-talet bröts trenden och incidensen hjärt-kärlsjukdom sjönk brant och det skilde inte sig mellan länder, klasser eller etniska grupper och kunde inte förklaras med några kostförändringar&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Forskning&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Men Keys var övertygad.Han hade fantasi och ambition och fortsatte sin jakt på bevis. Till sin hjälp hade han en statistiker, Jeremiah Stamler. År 1953 presenterade Keys ett forskningsresultat som på ett mycket övertygande sätt kunde visa på sambandet mellan intag av mättat fett och ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar.Det väckte stor uppmärksamhet både i vetenskapssamhället och ibland allmänheten. Kurvan som illustrerade sambandet fick stor genomslagskraft. Fyra år senare avslöjade ett par forskare att Keys forskningsresultat byggde på fusk. Han hade uteslutit de fakta som inte stämde med hypotesen och även manipulerat med siffror. Det hindrade inte att resultatet från studien fortsatte att spridas som en sanning i decennier. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bollen var redan i rullning. Fettfobin och kolesterolskräcken hade tagit sitt grepp. Livsmedelsindustrin såg en växande potential för kolhydratbaserade och växtoljebaserade produkter. För läkemedelsjättarna blev utveckling av kolesterolsänkande preparat högsta prioritet. Bättre supportrar kunde Keys inte få. För media var det lätt förmedlat budskap - man blir fet av fett – fett proppar till blodkärlen. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Kostprogram&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Det blev en framgång för Keys, när politiker i USA tog initiativ till ett kostprogram som skulle frälsa amerikanska folket från hjärtsjukdomar. I Sverige var vi före USA i kostdebatten. Här handlade det inte bara om folkhälsan utan vi lade även moraliska och solidariska aspekter på kosten. Våra pedagogiska modeller, pyramider och cirklar exporterades till USA. I USA var det politiska beslut som styrde. I Sverige var det myndigheter som tillsammans med livsmedelsindustrin gick i bräschen. En tradition som vi behållit till i dag. 1963 fick vi våra första officiella kostråd. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I USA var det nu bråttom. Ett kostprogram måste tas fram. Beviset för sambandet &lt;span style="font-style:italic;"&gt;”mättat fett ett högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död”&lt;/span&gt; fick komma i efterhand. 1977 kunde ett kost-program presenteras i USA. Med gigantiska kostnader som följd, startade en lång rad studier över världen med uppgift att bevisa sambandet. För forskare gällde det att hänga på kolesteroltåget. Men något hållbart bevis har aldrig kunnat presenteras men kostvanorna ändrades både i USA och i Sverige. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Följden av demoniseringen av mättat fett&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Vad som kännetecknar kostmodellerna både i Sverige och USA är att kolhydrater = socker rekommenderas utgöra den största andelen i vår kost. Växtoljor och margarin lyfts fram som nyttiga. Animaliskt fett och smör är demoniserat. Facit har vi. Matvarubutikerna är fyllda av lönsamma billiga kolhydratbaserade produkter. Fetma, diabetes, Alzheimer, allergier, tarmsjukdomar, beteendestörningar, neurologiska sjukdomar förekommer i en omfattning som vi aldrig tidigare sett. I Sverige står tusen-tals människor i kö för fetmaoperation. Kolesterolsänkande preparat är det mest sålda läkemedlet i världen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ju mindre fett som konsumeras i samhället desto fetare blir människorna. Ett samband?&lt;br /&gt;Samtidigt som margarinet lanserades konstaterades ett ökat antal hjärtinfarkter. En slump?&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Skicklig marknadsföring&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Människan lever kvar som art och har fått sin stora hjärna därför att hon sedan urminnes tider ätit animaliskt fett. Människan var det enda djur som med hjälp av redskap kunde krossa bytesdjurets skalle och ben och frossa i hjärna och benmärg som i stort sett bara bestod av mättat fett. Kolhydrater var en bristvara. Som uthållig fettförbrännande art kunde människan springa ikapp sina gräsätande bytesdjur, som snabbare fick energibrist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En fransk kemist utvecklade 1912 en metod att med hjälp av metaller förändra molekylstrukturen hos växtoljor. Han fick Nobel Priset i kemi för sin metod. Processen var avsedd för tillverkning av tvål. Så långt gott och väl. Amerikanska kemister utvecklade iden genom att sätta till färgämnen och arom och sälja produkten som en billig ersättning för smör. Med skicklig marknadsföring sålde man snart in produkten som jämbördig med smör men fortfarande lite billigare. Det svalde myndigheter och kokboksförfattare – ”tag smör eller margarin” som det står i recepten. Nästa steg var att marknadsföra margarin som nyttigare än smör. Det budskapet hjälper våra hälsovårdande myndigheter och dietister bredvilligt till med att sälja. Nu kan det multinationella företaget UNILEVER sälja en produkt bestående av hälften vatten och resten kemikalier som ”functional food” för 126 kr kilot. Den största framgången för margarinindustrin måste vara när människor inte kan skilja på smör och margarin utan kallar allt bredbart matfett för smör. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Hur kunde detta ske?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;En stark ambition att hitta orsaken och att ingen annan hypotes tilläts föras fram&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En driftig och fantasifull forskare som var beredd att bortse från fakta för sin hypotes &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keys och Stambler tog själva säte i det tidigare så kritiska America Heart Association och kunde styra utvecklingen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man tog kommersiella och politiska hänsyn&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man bortsåg från biologin och evolutionen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Media kunde förmedla ett enkelt budskap som passade mäktiga annonsörer &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Myndigheterna hade inget problem med att man färgade och tillsatte aromämne till ett grått konstgjort fett för att det skulle likna smör.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Inte minst viktigt var tidsandan - en ökad solidaritet med fattiga länder - dystopier som att jorden inte kommer att kunna föda en ökande befolkning om vi inte ändrar vår kost - ett sjukdomsförebyggande kostprogram för folket låg helt rätt i tiden med den nya sociala ingenjörskonsten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En ny vetenskaplig disciplin, näringsvetenskapen växte fram. Företrädarna för den behövde hävda sin vetenskap mot de äldre forskarna som fanns spridda på många olika vetenskapliga områden. En ny yrkeskår växte fram - dietisterna. &lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Det blev de unga forskarna mot de gamla och statistik mot praktik.&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Vad det ingen om protesterade?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Från det att hypotesen myntades till i dag har människor av olika professioner haft invändningar mot påståendet att ”mättat fett ökar kolesterolhalten, som ger hjärt-kärlsjukdomar och som leder till för tidig död”. Men tesen har fått status som näringspolitiskt korrekt genom att upprepas så ofta. &lt;br /&gt;n&lt;br /&gt;En av de främsta kritikerna är Uffe Ravnskov, doc i medicin, Lund, som sedan 80-talet påtalat att hypotesen är falsk efter att ha granskat det underliggande vetenskapliga materialet. Nyligen avlidne Professor Lars Werkö, som utbildat nästan alla hjärtläkare i hela Sverige, förkastade hypotesen. En annan är Gary Taubes, vetenskapsjournalist på New York Times, som skrivit en tegelstenstjock bok om kostrådens tillblivelse där han analyserat hela det vetenskapliga underlaget och intervjuat forskare och kommit till samma slutsats som Uffe Ravnskov.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Vad säger Livsmedelsverket?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Som vi vet rekommenderar Livsmedelsverket att margarin och lättmjölk serveras i skolan för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och övervikt hos barnen.En rekommendation som inte grundas på vetenskap. Eftersom det bara är rekommendationer så det finns inget hinder för att använda sunt förnuft. I Partille och Kungsbacka har politikerna lyssnat på föräldrarnas och bortsett från Livsmedelsverkets rekommendationer och beslutat att barnen även skall serveras smör och standardmjölk. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Livsmedelsverket gör inga egna vetenskapliga studier. Vårt Livsmedelsverket är en liten kvist på en större gren NNR (Nordiska Närings Rekommendationer). Grenen sitter på det stora trädet WHO som får sin näring från stora multinationella företag; Unilever, Coca Cola, Mc Donalds, Nestlé, Kraft Food, Kelloggs, Glaxo Pfizer som några exempel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Vem skall klandras?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Varken Du själv eller någon annan kan klandra Dig för Ditt beslut och de statligt utbildade dietisterna blir vilseförda i sin utbildning. Vi är många som gått på århundradets medicinska bluff.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Klandras skall de som utbildar dietister, våra kända bantningsprofessorer och livsmedelsverket som medverkar till ett jätteexperiment med folkhälsan. De har byggt upp sin karriär på en myt och har nu sina positioner och sina lönade konsultuppdrag i livsmedelsindustrin att försvara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Våra barn finns här och nu och det är deras hälsa det gäller. Det är viktigt att de både hemma och i skolan erbjuds naturliga produkter, smör och standardmjölk med nyttiga fetter och med naturliga vitaminer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är också viktigt att inte skapa en normkonflikt mellan skola och hem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är onödigt att skapa en konflikt mellan medborgare och folkvalda när det gäller omsorgen om barnen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att servera smör och standardmjölk blir billigare för kommunen. Hälften av margarinet består av vatten. &lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;&lt;br /&gt;Förslag på lösning av konflikten&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Att frankt erkänna att man har varit felinformerad och gå föräldrarna till mötes&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att erbjuda barnen smör och helmjölk på föräldrarnas ansvar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att ta tillfället att vara proaktiv innan en växande opinion tvingar fram ett beslut&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Göteborg den 10 maj 2010 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vänligen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Margareta Lundström&lt;br /&gt;Linnéplatsen 3&lt;br /&gt;413 10 Göteborg&lt;br /&gt;tel.031-165472&lt;br /&gt;hos.lundstrom@yahoo.se&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lästips &lt;br /&gt;Per Wikholm; Lars Erik Litsfeldt “ Ideologin pengarna och kostråden”&lt;br /&gt;Lars Wilson ”Välfärdens sjukdomar” Kost ur ett evolutionärt perspektiv. &lt;br /&gt;Uffe Ravnskov ”Fett och kolesterol är hälsosamt”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Livsmedelsverket anger nedan vad fetterna vid margarinframställningen behandlas med:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Extraktionsbensin (hexan)&lt;br /&gt;Fosforsyra&lt;br /&gt;Lut&lt;br /&gt;Blekmedel&lt;br /&gt;Nickelkatalysator (vid härdning)&lt;br /&gt;Natriummetylat (vid omestring)&lt;br /&gt;Lösningsmedel från fraktionering&lt;br /&gt;Föroreningar som får förekomma i margariner:&lt;br /&gt;Bensin (hexan)&lt;br /&gt;Nickelrester (vid härdning)&lt;br /&gt;Metanol (vid omestring)&lt;br /&gt;Kemikalier från båttankar&lt;br /&gt;____________&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-6128046381605355066?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/6128046381605355066/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/06/ett-brev-till-politikerna-i-kramfors.html#comment-form' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/6128046381605355066'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/6128046381605355066'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/06/ett-brev-till-politikerna-i-kramfors.html' title='Ett brev till politikerna i Kramfors'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-183602286544606490</id><published>2010-03-18T03:17:00.000-07:00</published><updated>2010-03-18T03:38:15.960-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Officiella kostråd Gastric-Bypass Statiner'/><title type='text'>Är detta vetenskap? Rapport från en öppen föreläsningsserie.</title><content type='html'>   &lt;meta name="Rubrik" content=""&gt; &lt;meta name="Nyckelord" content=""&gt; &lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt; &lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt; &lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 2008"&gt; &lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 2008"&gt; &lt;link rel="File-List" href="file://localhost/Users/margaretalundstrom/Library/Caches/TemporaryItems/msoclip/0/clip_filelist.xml"&gt; &lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;o:officedocumentsettings&gt;   &lt;o:allowpng/&gt;  &lt;/o:OfficeDocumentSettings&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:trackmoves&gt;false&lt;/w:TrackMoves&gt;   &lt;w:trackformatting/&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:drawinggridhorizontalspacing&gt;18 pt&lt;/w:DrawingGridHorizontalSpacing&gt;   &lt;w:drawinggridverticalspacing&gt;18 pt&lt;/w:DrawingGridVerticalSpacing&gt;   &lt;w:displayhorizontaldrawinggridevery&gt;0&lt;/w:DisplayHorizontalDrawingGridEvery&gt;   &lt;w:displayverticaldrawinggridevery&gt;0&lt;/w:DisplayVerticalDrawingGridEvery&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;    &lt;w:dontautofitconstrainedtables/&gt;    &lt;w:dontvertalignintxbx/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="276"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt; &lt;style&gt; &lt;!--  /* Font Definitions */ @font-face 	{font-family:Cambria; 	panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; 	mso-font-charset:0; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}  /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ascii-font-family:Cambria; 	mso-fareast-font-family:Cambria; 	mso-hansi-font-family:Cambria; 	mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-language:EN-US;} span.apple-style-span 	{mso-style-name:apple-style-span;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt; &lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Normal tabell"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ascii-font-family:Cambria; 	mso-ascii-theme-font:minor-latin; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-theme-font:minor-fareast; 	mso-hansi-font-family:Cambria; 	mso-hansi-theme-font:minor-latin; 	mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; 	mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;!--StartFragment--&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;CMR Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic research erbjöd öppna föreläsningar vid tre tillfällen under februari och mars 2010.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Jag var på samtliga och här är min upplevelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt; Jag har respekt för svårigheten att nivåanpassa när man föreläser för allmänheten. Jag förstår att en enda föreläsning bara kan innehålla fragment av ett ämne. Men jag är kritisk mot skräckpropagandan för kolesterol, demoniseringen av det mättade fettet och den ohöljda marknadsföringen av farmaka och stympande kirurgi och av den dogmatiska kostpropagandan. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;En del som presenterades var naturligtvis rena fakta och helt okontroversiellt. Jag tar bara upp det som jag reagerade på som folkförvillelse.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;I programmet skriver man bl.a. &lt;i style=""&gt;”Vår verksamhet länkar samman forskning om fetma, typ2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, områden där Göteborgs Universitet länge haft en ledande position.”&lt;/i&gt; Vem har givit verksamheten epitetet ledande? Jag märkte inga nya tankar.&lt;b style=""&gt; &lt;/b&gt;Den förmenta vetenskapen som uppvisades är orsaken till att mina barnbarn serveras margarin och avfettad mjölk i skolan. &lt;b style=""&gt;&lt;span style="color: black;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="color: black;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="color: black;"&gt;Carl-Johan Behre&lt;/span&gt;&lt;/b&gt; överläkare vid obesitasmottagningen inledde föreläsningsserien under rubriken: &lt;b style=""&gt;Riskerna med fetma och hur man gör för att minska den? &lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;WHO har erkänt fetma som en sjukdom. Behandlingen tog fasta på symtomen – farmaka eller kirurgi. &lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="color: black;"&gt;Långsiktigt ohållbara behandlingsalternativ sades vara: livsstilsförändring, kostbehandling, pulverdiet, kognitiv beteendeterapi, farmaka med visst undantag av Xenical. Den enda behandling som betecknades som hållbar i längden och som enligt Behre upplevdes som positiv för patienterna är Gastric Bypass operation. D.v.s. amputation av delar av matsmältningskanalen. Detta ansågs som en förstahandslösning. Behre deklarerade att han själv inte skulle tveka om att underkasta sig operationen om han varit i någon av sina patienters situation, så övertygad var han. Jag underskattar inte det lidande som det innebär att vara överviktig och kan inte utesluta att det för enstaka människor inte finns något annat val. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;Men jag kan inte undvika reflexionen att de går att tjäna pengar på denna typ av kirurgi. För det är väl inte tänkt att vår skattefinansierade sjukvård skall klara detta? Ingenting sades om kolhydraternas roll i fetmautvecklingen.För att undvika övervikt så rekommenderades medelhavskost och kompletterat med det gamla mantrat kalorier ut skall vara fler än kalorier in för att man skall gå ner i vikt. &lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;b style=""&gt;Ingrid Larsson&lt;/b&gt; klinisk näringsfysiolog, med.dr., obesitasmottagningen fortsatte under rubriken:&lt;b style=""&gt;”Bra och hälsosam mat – vad säger vetenskapen och hur undviker man att gå vilse i kostrådsdjungeln”. &lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Larsson deklarerade frankt att hon nu skulle reda ut vår förvirring över alla olika kostråd. Det gjorde hon med besked. Hon&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="color: black;"&gt; hamrade trosvisst och kompromisslöst in alla gamla mantran, magert, fibrer, 500g ”fruktochgrönt”, margarin, vegetabiliska oljor, regelbundna måltider, grov gröt till frukost, fullkornbröd, magra pålägg. Öka kolhydratintaget och undvik mättat fett. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;Jag menar att den kost hon förespråkar är den som skickar människor som är känsliga för kolhydrater till diabetesmottagningen eller till föregående föreläsare för magstympning. Enligt Larsson är det fettet i kakorna som är farligt. Det är kalorierna i godiset som gör oss överviktiga. Så undvek hon skickligt att tala om kolhydrater som en riskfaktor.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt; color: black;"&gt; Mantrat kalorier in kalorier ut drogs naturligtvis. Larsson hade en intressant teori om medelintaget av kalorier i veckan. Äter man mindre en dag kan man äta lite mer nästa dag och vise versa!? Ett annat mystifierande uttalande var att &lt;/span&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt; color: black;"&gt;alla dieter fungerade lika bra bara man var uthållig. Återigen den överviktiges fel. &lt;i style=""&gt;”Är det A-vitamin du är ute efter kan du äta morötter”.&lt;/i&gt; Det svaret fick en dam på en fråga om smör. På den oundvikliga frågan om hennes åsikt om Annika Dahlqvist svarade Larsson att Socialstyrelsens godkännande av Annika Dahlqvists råd var grundat på en missuppfattning från Socialstyrelsens sida.&lt;span style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt; color: black;"&gt;&lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;Föreläsningen avslutades med en hänvisning till Livsmedelsverket och en bekräftelse av att det fortfarande är deras råd och anvisningar som gäller. Kolhydratmarknaden och den vegetabiliska oljemarknaden kan vara nöjda. &lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt; color: black;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt; color: black;"&gt;&lt;b style=""&gt;Är kolesterol farligt? &lt;/b&gt;Under den rubriken föreläste professor &lt;b style=""&gt;Olle Wiklund&lt;/b&gt; avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Wiklunds budskap löd: Förhöjt kolesterolvärde är farlig, leder till åderförfettning som leder till hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. Ju högre kolesterol desto högre dödlighet. I preventivt syfte bör nivån ligga på 5 och för de som redan genomgått en infarkt helst 3. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Enligt Wiklund fanns det många odiskutabla studier som stöder att förhöjda kolesterolvärden ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar. &lt;/span&gt;&lt;span class="apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt; color: black;"&gt;Svaret på rubrikens fråga är således: Ja, högt kolesterol är farligt! Men de finns statiner! &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Han anförde tre exempel som stöd.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Det första var en illustration av ett massivt ”åderförkalkat” kärl tillhörande en kanin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Det andra handlade om en familj som hade en familjär kolesterolemi där alla manliga medlemmar dött i förtid.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Den tredje var Framinghamstudien från 1960- talet. Där skilde Wiklund på LDL det onda kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. Enligt Wiklund kunde man konstatera att med ett högt LDL följde högre dödlighet. Men signifikansen var mindre för kvinnor och äldre män.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Vi som är upplysta och pålästa vet att Framinghamstudien inte har något större bevisvärde för sambandet högt kolesterol och hjärtinfarkt. Hade den haft det så hade man ju inte behövt upprepa samma typ studie gång på gång i 50 år med samma klena resultat.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;När det gäller familjär hyperkolesterolemi så är det ett sällsynt tillstånd och behöver inte alltid leda till för tidig död. Men det duger bra som skrämselpropaganda.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Bottennappet får man väl kalla ”kanintricket” som handlar den stackars kanin som tidigt i fettskräckens barndom matades med fett och kolesterol, en för en gräsätare artfrämmande kost. Kaninen dog. Detta togs och tas tydligen fortfarande till intäkt för att kolesterol är farligt. Kaninens kärlförändringar har ingenting med åderförkalkning hos människan eller hjärtinfarkt att göra.&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Men det var intressant att veta att kaninen lever kvar på avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Wiklunds rekommendationer var att högt kolesterol behandlas med statiner och förebyggs med hjälp av motion och genom att man undviker mättat fett.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Han rekommenderade undvikandet mättat fett, trots att han i inledningen av föreläsningen sagt att kosten bara i liten grad kan påverka kolesterolet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Läkemedelsindustrin kan känna sig nöjd. De av åhörarna som redan åt statiner fick bekräftat att de gör rätt och övriga kommer inte att bli svåra att övertala. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;Sista föreläsningen handlade om &lt;b style=""&gt;Stress fetma och hjärt-kärlsjukdomar &lt;/b&gt;Professor &lt;b style=""&gt;Annika Rosengren&lt;/b&gt; vid avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Sahlgrenska akademien klickade fram Power Point grafer i en halvtimma. Slutsatsen var att människors upplevelse av stress kunde korreleras till risk hjärtkärlsjukdomar.&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;Rosengren rekommenderade också rätt sorts fett och 5 portioner frukt och grönt för att förebygga stroke. Rätt sorts fett? När det gäller fruktochgrönt gjorde Rosengren både en kvantifiering och blandade ihop två olika kategorier av födoämnen som om de vore jämförbara. Vilka frukter och vad menar man med grönt? Hur kom man fram till just detta antal? Man kan ju kalla det en åsikt eller ett gott råd, men påstå inte att det går vetenskapligt att bevisa något så flummigt.&lt;/span&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-top: 6pt; text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-size: 11pt;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;!--EndFragment--&gt; &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-183602286544606490?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/183602286544606490/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/03/ar-detta-vetenskap-rapport-fran-en.html#comment-form' title='5 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/183602286544606490'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/183602286544606490'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/03/ar-detta-vetenskap-rapport-fran-en.html' title='Är detta vetenskap? Rapport från en öppen föreläsningsserie.'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-4529260306829520941</id><published>2010-02-24T11:05:00.001-08:00</published><updated>2010-02-24T12:50:26.239-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kolesterol Referat'/><title type='text'>Är kolesterol farligt?</title><content type='html'>&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Öppen föreläsning anordnat av Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic Research, 22 feb 2010.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Olle Wiklund&lt;/span&gt;, professor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska föreläste under rubriken: &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Är kolesterol farligt?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;Fakta.&lt;/span&gt;Först redogjordes för fakta om kolesterol, molekylstruktur, uppgift och att vi tillverkar det själva, vi kan bara förändra nivån marginellt med kosten.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hjärtinfarkter drabbar både män och kvinnor men männen drabbas i tidigare i livet. Antalet hjärtinfarkter minskar.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Så långt allt gott och väl.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Men tjong!&lt;/span&gt; Vi blev snabbt förpassade till salig Ancel Keys tid. Den tiden då kolesterolet blev demoniserat och fettskräcken bredde ut sig med hjälp av ett näringsmedicinskpolitiskt komplex som fått lov att ange tonen i 50 år till stor skada för människors hälsa. Ingenting tycks ha hänt.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Wiklunds budskap löd: Förhöjt kolesterolvärde är farligt det leder till åderförfettning som leder till hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. Ju högre kolesterol desto högre dödlighet. I preventivt syfte bör nivån ligga på 5 och för de som redan genomgått en infarkt helst 3.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Kanintricket. &lt;/span&gt;Hur kolesterol kan ställa till det i blodkärlen illustrerades med en gåtfull bild som enligt uppgift var ett kaninblodkärl. Det var den stackars kaninen som någon gång i fettskräckens barndom matades med en artfrämmande kolesterolrik kost och dog. Detta fick stå som bevis för kolesterolets farlighet för människor. År 2010 ”lever" kaninen tydligen fortfarande på avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Hyperkolesterolemi&lt;/span&gt;.Som ytterligare ett exempel på ett kolesterolhot visades ett släkträd på en familj som led av familjär hyperkolesterolemi där alla manliga familjemedlemmarna dött i tidig ålder. Inga kvinnor fanns på släktträdet och föreläsaren hade inga data om dem.( Handlar om en ovanlig kolesterolrubbning och som enligt Uffe Ravnskog inte behöver betyda för tidig död) Men det fungerar effektivt som skräckpropaganda.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Stora studier.&lt;/span&gt;Enligt Wiklund fanns det många odiskutabla studier som stödde att förhöjda kolesterolvärden ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar. Framinghamstudien från 1960- talet nämdes. Där skilde Wiklund på LDL det onda kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. Enligt Wiklund kunde man konstatera att med ett högt LDL följde högre dödlighet. Mindre signifikant för kvinnor och äldre män.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Till kuriosaavdelningen&lt;/span&gt; hörde att Wiklund visade en bild,med oklart syfte, på ett antal äldre oljemålningar av personer, varav ett var porträttet av Mona Lisa. Föreläsaren menade att han kunde på de avporträtterade se att de hade ett högt kolesterolvärde. Han såg det under ögonen på Mona Lisa och på händerna på den åldriga damen.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Jag är inte säker, men gissar att det handlade om xantomer som kan ses hos dem som har en familjär hyperkolestrolemi.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Behandla och undvika.&lt;/span&gt; Högt kolesterol behandlas med statiner och förebyggs med hjälp av motion och genom att man undviker mättat fett. (Det senare motsäger hans utsaga om att vi bara marginellt kan påverka kolesterolet med kosten. Men man får inte vara petig).&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Så ställdes frågor.&lt;/span&gt; En av de frågor jag lyckades uppfatta handlade om ev. biverkningar av statiner. Föreläsaren fick medge att det förekom biverkningar. Framför allt muskelsvaghet. Följdfrågan var om han rekommenderade Q10. Det gjorde han inte. En annan fråga var hur hjärtmuskeln kunde tänkas påverkas av statiner. Föreläsaren trodde inte på någon hjärtmuskelpåverkan. Jag ställde frågan om han kunde förklara hur människan som art överlevt hundratusentals år på fet animalisk kost. Förklaringen var att vi förr inte levde så länge. Någon frågade om risken för hjärtinfarkt vid för högt blodglykos och varför man inte uppmärksammar det på sjukhus och ser till att reglera det. Det kunde Wiklund inte uttala sig om. Min man frågade vad Wiklund gav för råd till en f.d. insulinbehandlad, som nu äter mycket mättat fett och nästan inga kolhydrater och slipper insulin. Ska man följa rekommendationerna att förebygga högt kolesterol och börja med insulin igen. Fick svaret att fungerar det för dig så är det ok och att frågeställaren nog hade en genetiskt fördel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Otacksamt.&lt;/span&gt; Jag är medveten om att jag låter raljant och otacksam mot personer som ställer upp och förmedlar till andra vad de genom sin forskning kommit fram till. Men det är svårt att bortse från det faktum att det finns en läkemedelsindustri med stora kommersiella intressen i i kolesterolfrågan.Så erinrar jag mig också att det är detta som förmedlats under denna föreläsning som ligger till grund för att mina barnbarn serveras margarin och får dricka avfettad mjölk i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Det märkliga&lt;/span&gt; är att föreläsaren inte med ett ord antyder om att han är medveten om  den kostdebatt som pågår för fullt.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Budskapet&lt;/span&gt; som förmedlades är jag immun emot och det var säkert fler i auditoriet. Men de flesta lyssnade allvarsamt och antecknade. För fyra år sedan hade jag känt samma ångest som jag kan föreställa mig många kände. Jag skulle genast beställt tid på vårdcentralen för ett kolesterolvärde för min mans räkning.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;De som redan stod på statiner fick bekräftelse på att det var rätt, och de som inte gjorde det blev väl förberedda för statinbehandling.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Men!&lt;/span&gt; Nu kommer det uppmuntrande . Efter föreläsningen kom en ung kvinna fram till min man, tog honom i hand och presenterade sig som läkarstuderande och gratulerade honom till att han klarat av sin diabetessjukdom. Exakt hur hennes ord sedan föll kommer jag inte ihåg därför att jag blev så överrumplad och glad. Men andemeningen i det hon sade var att det kommer att bli annorlunda när hon och hennes kurskamrater kommer ut som färdiga läkare. Hon ville förmedla att hon stod för något annat än föreläsaren.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Citat&lt;/span&gt; ur presentationsmaterialet för föreläsningarna om Center for Cardiovascular and Metabolic Research.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div style="font-style: italic;" align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"Vår verksamhet länkar samman forskning om fetma, typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, där Göteborgs universitet länge haft en ledande position.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Margareta Lundström&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tidigare föreläsning om fetma och kost och har  jag refererat i denna blogg&lt;br /&gt;under etiketten Officiella kostråd och rubriken "Domedagen är nära".&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-4529260306829520941?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/4529260306829520941/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/02/ar-kolesterol-farligt_24.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4529260306829520941'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4529260306829520941'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/02/ar-kolesterol-farligt_24.html' title='Är kolesterol farligt?'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-4274880099133344921</id><published>2010-02-14T04:58:00.001-08:00</published><updated>2010-02-24T12:37:28.529-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Officiella kostråd Gastric-Bypass'/><title type='text'>Domedagen är nära</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Ett referat från en öppen föreläsning den 2010-02-08 anordnad av Sahlgrenskas Center for Cardiovascular and Metabolic Research.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Domedagen är nära&lt;/span&gt;, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;böjde sig någon fram bakom mig och viskade i mitt öra när jag lämnade en föreläsning i går, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;m vi skall följa de här råden&lt;/span&gt;, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;fortsatte han. Det var inte någon religiös fundamentalist, utan någon som blivit lika upprörd som jag av vad vi just lyssnat till.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;strong&gt;Carl-Johan Behre, överläkare på Obesitas mottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset&lt;/strong&gt;, talade över ämnet &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;em&gt;Riskerna med fetma och hur gör man för att minska dem&lt;/em&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;strong&gt;Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och med dr&lt;/strong&gt; vid samma mottagning, talade över ämnet&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;em&gt;Bra och hälsosam mat vad säger vetenskapen och hur undviker man att gå vilse i kostrådsdjungeln&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Hur man minskar fetman enligt Behre?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Behre började med att berätta att WHO klassat fetma som en sjukdom. Han underströk också vilket stark kraft hungern utgör och hur svår den är att bemästra. Därefter kom en redovisning av fetmans ökning och utbredning i USA och i Sverige. Alla de sjukdomar och komplikationer som fetman orsakar beskrevs. I det sammanhanget nämndes också den skrämmande ökningen i USA av icke-alkoholrelaterad fettlever. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Många olika faktorer var inblandade i fetman, bland annat ett antal både gamla och nyupptäckta hormoner. Insulin nämndes inte.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Behre beskrev fettvävnaden som en körtel med sin funktion och sina hormoner.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Därefter redogjordes för på behandling av fetma. Han förkastade i princip följande behandlingsalternativ som långsiktigt ohållbara: livsstilsförändring, diet, pulverdiet, kognitiv beteendebehandling, farmaka med visst undantag av Xenical. Den enda behandling som betecknades som hållbar i längden och som upplevdes som positiv för patienten var Gastric Bypass operation - amputation av delar av matsmältningskanalen.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Gastric Bypass&lt;/span&gt; var alltså huvudalternativet för överviktiga patienter med olika fetmarelaterade sjukdomar. Hur de skulle göra som bara ville gå ner i vikt och inte var sjuka var oklart. Operationsmetoden demonstrerades i bilder och det var ingen tvekan om att detta var vad föreläsaren såg som den bästa lösningen. Han menade att det var ett sätt att förkorta patienternas lidande och ge en bestående förbättring. Han menade att om han själv varit i vissa av sina patienters situation hade han inte tvekat att genomgå operationen. Inte en antydan om att först pröva en lågkolhydrat-högfettkost. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Överlevnaden efter en Gastric Bypass operation sades vara i medel 20 år och risken att dö var 1-4/1000. Ingenting nämndes om följdsjukdomar, biverkningar eller andra problem.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Energibalansen poängterades, dvs. kalorier in och kalorier ut. Mer ut än in, om man skall gå ner i vikt. Vill man hålla vikten så är det mededelhavskost som gäller, utan närmare definition.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Motion.&lt;/span&gt;I nästa del av föreläsningen fick vi se många fina staplar om motionens betydelse för överlevnad. Sammanfattning av budskapet är att du lever längre om du motionerar och att det är bättre att vara överviktig och motionera än att vara smal och inte motionera. Man behöver inte heller överdriva motionen för att det skall ha gynnsamma effekter på överlevnad. Jag skulle vilja tillägga att det varken är roligt eller ofarligt att motionera när man är kraftigt överviktig. Sammanfattningen av Behres budskap var att övervikt och fetma med dess följdsjukdomar ökar epidemiskt och att den enda lösningen på lång sikt tycks vara Gastric Bypass operation. Lagom motion och medelhavskost är bra och ät inte mer än vad du gör av med.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Vad skall vi äta enligt Ingrid Larsson?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Så fick Larsson ordet. Hon började med att tala om för oss att hon har full förståelse för att vi var vilse i kostdjungeln. Men nu skulle hon leda oss rätt. Jag vet ungefär var Ingrid Larsson och hennes kolleger står i kostdiskussionen, så jag hade inte stora förväntningar. Men var jag lite&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;nyfiken på om att hon tagit till sig lite av kostdebatten och som en god forskare ifrågasatt några av sina egna dogmer. Men icke, här hamrades det trosvisst och kompromisslöst in alla gamla mantran, staplade på varandra; magert, fibrer, 500g fruktochgrönt, margarin, vegetabiliska oljor, regelbundna måltider, grov gröt till frukost, fullkornbröd, magra pålägg. Det var ingen ände på det magra det grova och det oljiga.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;En sak som nutrionister har en förkärlek för är att visa oss bilder på karameller, godis och choklad och tala om för oss hur många kalorier de innehåller. Det är det här ni äter i stället för att lyda våra kostråd tolkar jag det. Vi som går på en föreläsning om kost och hälsa är redan medvetna och vill ha lite högre intellektuell nivå på en föreläsning och inte bli behandlade som dagisbarn. Bilder på hur bakverk med tiden ökat i storlek illustrerades. Det var det ökande fettinnehållet som kommenterades - inte ett ord om socker, inte ett ord om härdade fetter, inte ett ord om kolhydrater.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Frågor.&lt;/span&gt;På en försynt fråga från publiken om Larsson kunde förklara varför vi blivit så sjuka under de senaste 30-40 åren svarade hon att det berodde på många faktorer som bilismen industrialismen och välståndet!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt; Larsson sade uttryckligen att vi måste öka på kolhydraterna och minska på fettet. När en dam frågade om man fick äta lite smör för hon hade hört att det skulle vara bra. Hon ficksvaret: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Är det A-vitaminerna du är ute efter så går det bra med morötter.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Energibalans.&lt;/span&gt;Larsson hade en intressant teori om att man bör hålla ett bestämt medelintag av kalorier i veckan. Blir det lite för mycket vid fredagsmyset, så kan man äta lite mindre nästa dag, så jämnar det ut sig. Men man bör inte äta resterna av den feta söndagsmiddagen på måndag, för då höjer man kalorinivån den dagen. Det är medelintaget som är viktigt.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Båda föreläsarna återkom gång på gång om energibalansen. Man måste förbruka mer kalorier än man tillför för att gå ner i vikt. I framställningen inflikades då och då en hänvisning till vetenskapliga undersökningar. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Ur SBU rapporten &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Fetma-problem och åtgärder &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;citerade Larsson följande text: &lt;span style="font-style: italic;"&gt;"&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:'trebuchet  ms';" class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;All behandling som ger negativ energibalans, dvs. att förbrukningen av energi (kalorier) överstiger tillförseln via maten, leder till viktnedgång. Om förbrukningen är lika stor som intaget förblir kroppsvikten konstant. Detta är absoluta naturvetenskapligt grundade sanningar som inte behöver bevisas ytterligare. Det man studerar i kostbehandlingsundersökningar är istället metoder för att åstadkomma denna negativa energibalans."&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Kost och viktnedgång.&lt;/span&gt;När det gäller olika dieters framgång för att gå ner i vikt så hävdade Larsson att det inte var någon skillnad. Alla dieter fungerade, bara man var uthållig. Problemet var att människor inte orkade hålla ut i längden. Föreläsningen avslutades med en hänvisning till Livsmedelsverket och en bekräftelse av att det fortfarande är deras råd och anvisningar som gäller.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:'trebuchet ms';" class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Den oundvikliga frågan&lt;/span&gt;.Så fick Larsson frågan: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Vad tycker du om Annika Dahlqvist? &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Larsson såg då väldigt bekymrad ut, tittade ner och dröjde lite med svaret. Men svaret föll ungefär så här: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;När Socialstyrelsen godkände Annika Dahlqvists kostråd så visste de inte/förstod inte, att det var en så liten del kolhydrater i hennes kostråd. Man trodde alltså att det handlade om mycket större andel kolhydrater, menade Larsson. Uppfattade 30-40? Mot 5-10? Jag garanterar inte att siffrorna är exakt återgivna. Men skillnaden var betydande. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Slutsatsen måste då bli att Socialstyrelsen, enligt Larsson, har godkänt Annika Dahlqvists kostråd på felaktiga antaganden!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Övrigt. &lt;/span&gt;Jag har respekt för svårigheten att föreläsa om ett så stort och ämne på en och en halv timma. Det måste med nödvändighet bli ytligt och hårddraget. Man kan heller inte släppa in frågor på Glutamat och E-nummer utan måste ge snabba "ickesvar" - vilket skedde. Men man hade en tydlig agenda&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;och budskapet var glasklart. Budskapet följer den officiella linjen, någonting annat var inte att vänta. Jag tycker att det är föredömligt med öppna föreläsningar. Bra att få höra hur man resonerar. Men man får inte underskatta sin publik Jag är inte heller så dogmatisk så att jag inte tror att det finns människor som kan följa Larssons kostråd och hålla sig både slanka och friska. Larsson själv bär syn för sägen. Men problemet handlar om alla dem som inte klarar det, de som blir överviktiga och sjuka. Jag kan också tänka mig att det kan finnas överviktiga personer där inget annat än en Gastric Bypass operation hjälper. Men det borde aldrig vara en generell metod eller ett kommersiellt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Intresset var stort - salen var överfull med uppskattningsvis 250-300 personer. Större delen av åhörarna var i övre medelåldern och pensionärer, men också många i studerandeåldern som antecknade frenetiskt (dietist- och läkarstuderande?).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Föreläsarna utgjorde ett tandempar i den meningen att Larsson med sina kostråd försåg Behre med patienter, som han kan skicka vidare för amputation av delar av matsmältnings- kanalen.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Två föreläsare med prestigefyllda titlar och maktpositioner, som uppenbarligen för våra skattepengar företräder något annat än folkhälsan. Det skrämmande att tänka på de ekonomiska resurser och de plattformar de har tillgång till. Man kan välja att inte bry sig om deras råd, men man kommer ändå inte undan, eftersom det är detta budskap som har inflytande på vad som serveras både i skolan och på sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Jag tycker också att det är skrämmande att fetma är förklarat som sjukdom (även om det i vissa fall kan röra sig om det). Det öppnar ju ytterligare en jättemarknad för läkemedelsindustrin att experimentera med, ger människor falskt hopp och vår inlärda tro på piller förstärks. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Refererande till återkommande påståenden om energi ut och energi in så kan man konstatera att båda föreläsarna behärskar termodynamikens första lag, men de &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;behöver upplysas om termodynamikens andra lag. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Så undrar jag hur damen gjorde, som frågade om hon fick äta lite smör? Lagade hon sig en härlig medelhavsmåltid när hon kom hem? Kastade hon sitt smör och åt en morot istället? Gjorde hon en beräkning av hur många kalorier hon åt i dag för att kunna justera dagen efter?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Margareta&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:100%;color:black;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:'trebuchet ms';"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style=";font-family:'trebuchet ms';font-size:100%;"  &gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;PS. Före förläsningen fick vi kaffe och muffins som av utseendet att döma var av värsta massproducerade sort. Men de var kanske fettfria?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;!--EndFragment--&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-4274880099133344921?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/4274880099133344921/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/02/domedagen-ar-nara_7983.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4274880099133344921'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/4274880099133344921'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/02/domedagen-ar-nara_7983.html' title='Domedagen är nära'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-933030045248543979</id><published>2010-01-24T03:34:00.000-08:00</published><updated>2010-01-24T10:14:12.468-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Vaccin'/><title type='text'>Vaccin mot HPV</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Vaccinering av unga flickor mot HPV (Humant Pappilom Virus) för att förebygga livmoderhalscancer är ett aktuellt ämne. Här kommer lite fakta från en bok som jag har läst som heter &lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;Death of Drugs&lt;/span&gt; av Stephen D. Herman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#000066;"&gt;&lt;a href="http://www.amazon.com/Death-Drugs-Modern-Medicine-Betrayed/dp/1442112824"&gt;http://www.amazon.com/Death-Drugs-Modern-Medicine-Betrayed/dp/1442112824&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;En sammanfattning av vad författaren skriver:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Läkemedelsföretaget Merck driver en intensiv reklamkampanj för sitt vaccin Gardasil i USA och Sverige. I USA propagerar FDA och politiker för obligatorisk vaccination av alla flickor mellan 9-26 åt. Trots att det inte finns några bevis för att det finns ett direkt samband mellan livmoderhalscancer och HPV och trots att vaccinet tycks vara mer vådligt för kvinnors hälsa än att inte göra något alls. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;(Food and Drug Administration - högsta godkännande myndigheten för läkemedel och vacciner i USA)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Det finns hundra olika typer av pappilomvirus. De flesta läker ut av sig själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Gardasil anses skydda mot fyra typer. Två av dessa, 16 och 17 som anses vara de mest ansvariga för livmoderhalscancer har en smittofrekvens på 1,5 % resp. 0,8 %. &lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;/span&gt;Alltså ytterligt ovanliga. Dessutom läks de flesta infektionerna ut av sig själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;En rapport avslöjar att man på FDA under flera år känt till inte finns något samband mellan HPV och livmoderhalscancer. Däremot kan vaccinering av kvinnor som redan har en oförarglig infektion av ett av de virus som Gardsil anses skydda mot, orsaka att infektionen aktiveras och det kan innebära en cancerrisk. I en rapport från en studie från 2007 gör man följande konklusion: Inga säkra bevis observerades av vaccinets terapeutiska effekt alltså inga bevis för att vaccinet har någon som helst effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Gardasil är inte bara värdelöst utan till och med farligt - 9000 biverkningar inklusive förlamningar, fosterskador, spontana aborter och 27 dödsfall har rapporterats efter vaccinering mellan åren 2006 och 2008 (USA)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Dessutom, om vaccinet skulle ha effekt:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Cancerstatistiken säger att det inträffar 30-40 fall livmoderhalscancer per 1.000.000 kvinnor i åldrarna 9-26 år/år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Merck tillverkaren av Gardasil lovar att sänka fallen med 12.2 - 16.5%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Innebärande att man sänker från 30-40 fall av till 26-35 fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Det betyder att man måste vaccinera 1.000.000 flickor i åldersklassen 9-26 år för att förebygga 4 cancerfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alla som får cancer dör inte i sin sjukdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Alltså: för att förhindra ett (1) dödsfall i cancer måste man vaccinera 1.000.000 flickor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Detta skall man jämföra med risken för biverkningar. Detta är ett vanligt folkhälsobedrägeri lett av giriga läkemedelföretag och korrupta tjänstemän på offentliga institutioner och förledda politiker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;När det finns mycket pengar att tjäna kan man offra unga kvinnors liv och hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;!--EndFragment--&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-933030045248543979?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/933030045248543979/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/01/vaccin-mot-hpv.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/933030045248543979'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/933030045248543979'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2010/01/vaccin-mot-hpv.html' title='Vaccin mot HPV'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-6703055804066092636</id><published>2009-12-13T09:06:00.000-08:00</published><updated>2010-09-15T03:03:50.127-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fluor'/><title type='text'>Fluor - en uppenbar fara</title><content type='html'>Har Du läst vad som står finstilt på Din fluortandkräm när det gäller barn och fluortandkräm?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har läst en bok som heter ”The Fluoride Deception” av Christoffer Bryson. Christoffer Bryson är en undersökande reporter och TV- producent. Han har gjort flera uppmärksammade och prisbelönta reportage. Boken utkom 2004 och representerar 7 års research. Den är på 374 sidor med 685 fylliga fotnoter. Han redovisar namn på 77 personer som han intervjuat. Arvid Carlsson (nobelpristagare 2000) har skrivit ett efterord till boken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Köpt vetenskap&lt;/span&gt;.Det är ett hårresande avslöjande dokument om köpt vetenskap, om hur det medicinska etablissemanget låter lura sig, om fullständig likgiltighet för mänskligt lidande och om den råa makten. Jag skulle önska att alla som borstar tänderna med fluortandkräm, sköljer tänderna med fluor eller ger barnen fluortabletter läste den. Men jag är medveten om att en bok som handlar om något så trivialt som fluor inte verkar så upphetsande. Därför har jag gjort en översättning av bokens introduktion. Den ger en uppfattning om vad boken handlar om och kanske inspirerar till läsning. Min översättning är väl träig och swinglish, men i sak är den korrekt. Jag har också skrivit en mycket koncentrad beskrivning av en av de personer som är centrala i boken. Som kanske framgår har boken gjort ett stort intryck på mig och jag vill gärna sprida budskapet. Boken är spännande och skrämmande. Jag ser paralleller med andra dolda agendor som mättatfettagendan, kadmiumagendan och vaccinagendan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Observera att författaren beskriver förhållandena USA. Men fluor finns i olika koncentration i våra vattentäkter och i mat och dryck. Konceptet att fluor är bra för tänderna, har vi tagit till oss.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight:bold;"&gt;Så här skriver Christoffer Bryson i sin ”Introduction” och detta är min översättning av den:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;EN UPPENBAR OCH NÄRVARANDE FARA&lt;br /&gt;Warning: Keep out of reach of children under 6 years of age. If you accidentally swallow more than used for brushing, get medical help or contact a Poison Control Center right away.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nästa gång du ser dig själv I badrumsspegeln med munnen full av lödder, ta en titt på tandkrämstuben. De flesta av oss förknippar flour med det tråkiga ämnet bättre tänder och löftet om färre besök hos tandläkare. Men historien om hur fluor tillsattes tandkrämen och dricksvattnet ( i USA min anm.) är en märklig och nästan fantastisk berättelse. Historien innehåller några av de mest spektakulära händelser när det gäller mänsklig verksamhet – som exempel sprängningen av Hiroshima bomben.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Många av de ingående huvudaktörerna är ”larger than life” som ”the father of public relation” Edward L. Bernays, (Sigmund Freuds systerson), som tidigare var mest berömd för sitt program för att få kvinnor att börja röka. Och svängarna och turerna fluorhistorien är frampressad av ingenting annat än de ofta fruktansvärda behoven av maktkoncentration. ”The same raw power that is the beating heart of the American Century”. Fluor utgör basen för några av de största förmögenheterna som världen någonsin skådat, den nästan ofattbara rikedom som Mellons i Pittsburgh och Du Ponts i Delaware representerar. Inte konstigt att varningen på tandkrämstuben är så dramatisk. Samma potenta kemikalie som används för att anrika uran för kärnvapen, för att tillverka nervgasen Sarin och för att bearbeta smält stål och aluminium från malm, är vad vi ger till våra barn, det första på morgonen och de sista på kvällen, smaksatt med pepparmynta, jordgubbe eller svarta vinbär. Fluor är en sådan potent kemikalie att det har blivit den moderna industrins blodomlopp,det pumpar varje dag genom oräkneliga industrianläggningar, raffinaderier och bruk. Fluor används för att producera högoktanig bensin; för att smälta viktiga metaller som aluminium, stål och beryllium; för att anrika uran; för att tillverka kretskort, för växtbesprutningsmedel, skidvalla, kylskåpsgas, teflon, plaster, mattor, vattentäta kläder, etsat glas, tegel och kakel och ett antal läkemedel, som Prozac och Cipro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fluoranvändningen i tandvården är bara en bagatell i jämförelse. Men användningen inom tandvården är viktig för industrin. Hur kan det vara det? Kalla det elementär PR! Fluor är en sådan potent kemikalie att den utgör en allvarlig miljörisk och en potentiell förgiftningsrisk för dem som arbetar med den. De av industrin sponsrade vetenskapsmännen som först marknadsförde fluor som en tandvårdsprodukt genom att relatera fluor till tandhälsa och i kraft av sin ställning hävda att det i låga doser inte hade några negativa hälsoeffekter. Så bidrog man till att ändra uppfattningen om fluor, från att vara ett gift till något hälsosamt. På så sätt avleddes uppmärksamheten från de skador som fluor åsamkat dem som arbetar i fabrikerna, de omkringboende och naturen. Svårt att tro? Varför inte.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den ansiktslyftning som utfördes på fluor den gången för mer än femtio år sedan har vilselett många människor. I stället för att framkalla synen av invalidiserade arbetare eller förgiftad skog ser vi leende barn. Fluorens otäcka sida har nästan helt försvunnit ur människors medvetande. Historiker har underlåtit att dokumentera att det var en fluorförorening som orsakade det enskilt största juridiska bekymret inför atombombsprogrammet efter andra världskriget. Miljöorganisationer är oftast okunniga om att fluor sedan andra världskriget är det skadligaste giftet som vält ut ur fabrikernas skorstenar och att det vid ett tillfälle under det kalla kriget orsakat fler skadeståndkrav på industrin än alla de andra tjugo största föroreningarna tillsammans. Det var fluor som i första hand ansvarade för den största och mest ökända luftföroreningskatastrofen i U.S.A.s historia – ”Halloween mardrömmen” som knäckte hela industristaden Danora, Pennsylvania under en Halloweenhelg och som lade grunden för den första amerikanska miljörörelsen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är samma tongångar i dag, bara positiva. Trots att vi är utsatta för fluor från fler källor än någonsin.(USA) Vi konsumerar det från dricksvattnet och från tandkräm, liksom från färdigmat tillverkad med fluoriserat vatten och med kemikalier innehållande fluor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi utsätts för fluor från okända källor, som bekämpningsmedel i jordbruket, fläckresistenta mattor, läkemedel, microvågsugnssäkra påsar, omslag för popcorn eller hamburgare. Till detta kommer de industriella luftföroreningarna, röken och dammet som andas in av arbetarna i fabrikerna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fluor utgör ett dubbelt hot genom att det utlöser det farligaste ur andra kemiska ämnen, vilket gör flourid till ett speciellt farligt sällskap. Ett vanligt förekommande luftförorenande ämne som vätefluorid är många gånger mer toxiciskt än mera välkända luftföroreningsbovar, som svaveldioxid eller ozon. Genom en synergieffekt förstärker vätefluorid även dessa föroreningars toxicitet. Kan fluor när det tillsätts dricksvatten på samma sätt förstärka toxiciteten hos bly, arsenik och andra föroreningar som man vanligen kan finna i vårt dricksvatten? Som vi kommer att förstå, så kan det visa sig vara omöjligt att få svar på den sortens frågor av ”the federal government” efter 50 års propaganda för vattenfluoridering.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I mitten av 1930-talet hade europeiska fluorforskare redan kopplat fluor till en rad av sjukdomar, som andningssvårigheter, rubbningar i centrala nervsystemet, och speciellt med en rad av artritliknande problem i muskler och skelett. Men under det kalla kriget, i en av de största medicinska mörkläggningsaktionerna under nittonhundra talet, avlägsnades systematiskt fluoride från människors medvetande, som förknippad med sjukdom av fluorforskare betalda av militären och de stora företagen i USA. I Europa drabbades fabriksarbetare som utsattes för överdoser av fluor av olika medicinska tillstånd som benämndes som ”poker back” eller ”crippling skeletal fluorosis”. ”Men det kemiska ämnet fluor uppförde sig annorlunda när det korsade Atlanten”, påstod de av industrin finansierade fluorforskarna och lyckades inte finna den typen av lidanden i USA. Det var ett bedrägeri, som vi kommer att förstå: en vetenskaplig bluff av jättelik och global skala; ett lagvrängartrick för att undkomma ansvaret för utbredda kroppsskador hos arbetare; domstolsknep och meneder, som gjorde det möjligt att fortsatta med att dölja medicinska bevis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det här har du fått om bakfoten, säger tillskyndare av vattenfluoridering till författaren. Historien om hur fluor tillsattes tandkräm och dricksvattnet är en annan historia, och hänger inte ihop med industrins användning av fluor, fortsatte han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men det är bara en historia, inte två. Sagan om det dentala ”kemiska undret” och den hemliga rapporten om hur industrin och U.S.A: s miltär hjälpte till att skapa och putsa på den allmänna bilden av fluor, är för tätt sammanflätade för att man skall kunna särskilja dem. Historien hänger fullständigt ihop med agerandet de två mest prominenta forskare som ledde vattenfluorideringen på 1940 och 1950-talet, Dr Harold Carpender Hodge och Dr. Robert Arthur Kehoe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Hodge och Kehoe tillhörde under decennier nationens absoluta medicinska elit – kunde tillsätta och avsätta akademiska tjänster och bestämde vilka som skulle ingå i olika medicinska expertgrupper. Bakom dem stod både försvarsmakten och industrin. Min anm)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Skyll inte på tandläkarna. De blev lärda att fluor är bra för tänderna. Få vet att Dr. Hodge, nationens ledande fluorforskare som utbildade en generation av dem som utbildade tandläkare på 1950 och 1960-talet, att han under kriget var Manhattan projektets (atombombsprojektet) ledande toxikolog. I det projektet hjälpte han till att leda de ökända mänskliga experimenten, där sjukhuspatienter injicerades med plutonium och uranium – utan deras vetskap eller medgivande – för att studera toxiciteten av dessa kemikalier. Hodge var på samma sätt ansvarig för studier av fluorets toxicitet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Byggandet av världens första atombomb krävde ofantliga mängder fluor. På bombtillverkarnas vägnar övervakade han i tysthet en av nationens första allmänna vatten-fluorideringsexperiment.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Medan invånarna Newburgh, New York, (ett fattigt område med många afroamerikaner och nyanlända immigranter min anm.) endast fick veta att fluor skulle minska deras barns karies, så skickades i hemlighet deras blod- och vävnadsprov till hans atombombslaboratorium för analys. (invånarna ansåg sig vara lyckligt lottade som blev föremål för en sådan omsorgsfull statlig hälsovård min anm.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En del tandläkare är omedvetna om att det mesta av fluor som tillsätts dricksvattnet i U.S.A. egentligen är industriavfall, skrapat från fabriksskorstenar i Floridas konstgödningsfabriker, för att förhindra det från att skada boskap och gröda i det omgivande landskapet. Med en generös uppgörelse slipper dessa fosfatföretag kostnaden för att göra sig av med denna ”floursilicic acid” på platser avsedda för giftigt avfall.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I stället säljs avfallet till kommuner, transporterade i tankbilar som på insidan är klädda med gummi, till vattenreservoarer kors och tvärs över Nord Amerika och tillsätts dricksvatten för att minska karies hos barn!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Innehållet i fluor- tankbilarna är så giftigt att i efterdyningarna av den 11 september, blev de som ansvarar för att förhindra terrorist attacker uppmärksammade på att hålla ett vakande öga på ”det ämnet som skall minska karies hos barn”.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Jag hade inte en aning om varifrån fluoren kom förrän en av antifluoristerna berättade det för mig”, berättade Dr Hardy Limeback, chefen för ”Preventative Dentistry” på Universitet i Toronto, Kanada för författaren. Han var tidigare en ledande tillskyndare av fluor i dricksvatten. ”Du måste ha fel. Detta är inte möjligt!”, fortsatte han.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De tidigare nämnda fosfattillverkarna är medlemmar i en inflytelserik industrigrupp som sponsrade Dr. Robert Kehoes´ fluorforskning, vid Universitetet i Cincinnati under 1940- och 1950-talet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kehoe är idag bättre känd för att under en lång karriär hävdat att det är ofarligt att tillsätta bly i bensin. Men han var också den ledande gestalten som försäkrade allmänheten och forskarna om industri- och vattenfluorens säkerhet, samtidigt som han dolde information om substansens giftiga effekter, och i hemlighet delade sina tvivel med sina företagsfinansiärer om säkerheten av även minimala mängder av fluoride.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Industrin är obenägen att nedsvärta sitt uppbyggda monument av fluorsäkerhet och få sin roll som dental mytmakare avslöjad. Inte förvånande, om man ser bakom en femtio år gammal fasad av leende barn med rader av vita tänder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Flera av arkiven som jag besökte har gapande hål av saknade dokument, och vissa var helt stängda skriver författaren. Många forskare är obenägna att kritisera fluor – med tanke på det öde som drabbat forskare som ha ifrågasatt regeringens linje.&lt;br /&gt;Forskare har blivit avskedade för sin vägran att backa från sitt ifrågasättande av fluorens säkerhet, blivit svartlistade av industrin, förtalade av propagandister som hyrts av U.S.A: s ”Publig Health Service” och ”American Dental Association”. ”Bodies litter the field”, som en ledande odontolog berättade för mig, när han fick veta att jag höll på att skriva en bok om fluoride.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Myter är effektiva. Ifrågasättandet av fluor framkallar skeptiskt höjda ögonbryn både hos både liberala och konservativa och Stanley Kubricks film Dr Strangelove från 1964 nämns närmast reflexmässig av dem jag talar med.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det vansinnigt roliga porträttet v General Jack D.Ripper, som en militarist som uppträder som en bärsärk, besatt av iden att kommunisterna skulle lägga fluor i nationens dricksvatten, är filmens mest berömda scen och blev det kalla krigets ikon(idag kommenterar Nile Southern, sonen till dr Strangloves manuskriptförfattare, Terry Southern, uppgiften om att USA:s militär och industrin – inte kommunisterna såg till att fluoridera dricksvattnet;”helt chockerande. Terry and Stanly(Kubrick) skulle ha blivit alldeles förfärade av det” )&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Medias beskrivning var i stort sett felaktig. De nationella gräsrötterna vars kamp mot vattenfluoridering var föregångarna till dagens miljörörelse med en mångfald av olika politiska tillhörigheter. Rörelsen leddes av erfarna högst ansedda forskare, kända som försvarare av folkhälsan, av läkare som varnat nationen för cigarettrökning och risken för allergiska reaktioner på penicillin. Men i stället för att betraktas som medicinska pionjärer, som varnande för industrins övergrepp i form av industrigifter, blev antifluoristerna betraktade som ovetenskapliga och som isolationister - den moderna motsvarigheten till att påstå att jorden är platt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är U.S.A.s medicinska etablissemang som har fel, sa kritikerna av fluor. Att tillsätta en kemikalie till vatten så giftig, att den en gång användes som råttgift var en unik amerikansk ide och är så fortfarande. De flesta europeiska länder tillsätter inte fluor till sitt vatten. Flera länder har sedan länge upphört med bruket, tvivlande på både säkerhet och värde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fluor kan vara till nytta för tänderna men bevisen är inte överväldigande. Fastän tandhälsan förbättrats signifikant i USA sedan 1940, har man sett liknande förbättringar i länder där man inte tillsätter fluor i vattnet. Förbättrad tandvård, bättre näring och användandet av antibiotika kan förklara den parallella förbättringen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I en i stort välvillig officiell genomgång genomförd på initiativ av Brittiska regeringen år 2000, fann man, att de flesta studier på effektiviteten av flouridering av vattnet var av moderat kvalitet och att fluoridering kan vara ansvarigt för 15 % färre hål i tänderna. Det är långt ifrån den 65 % minskning som utlovades av de tidiga förespråkarna för fluoride.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Är den eventuella nyttan av en handfull bättre tänder värt risken, om man är medveten om de hälsoproblem som fluor orsakar (rubbningar i centrala nervsystemet, artrit, risk för skelettcancer) Tillstånd som tidigare blivit trivialiserade eller doldes för allmänheten av de tidiga fluorförespråkarna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Hur många hål måste räddas för att rättfärdiga ett dödsfall i skelettcancer?” frågade den framlidne Dr. John Colquhoun, den tidigare chief dental officer i Auckland, New Zeeland, och en tidigare förespråkare för fluor som blivit kritisk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag förstod inte hur toxiskt fluor var.” sade Dr Limeback, från Kanada. ”Jag har tagit alla på orden, den allmänna tandvården, den allmänna hälsovården, United States Public Health Service, Centers for Disease Control (CDC), American Dental Association, California Dental Association, att fluoride var säkert och effektivt utan att egentligen undersöka själv.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Även teorin om hur fluor verkar har ändrats. CDC påstår inte längre att fluor i skyddar tänderna genom att det absorberad i av magslemhinnan. Istället påstås att fluor skyddar tänderna på ytan, där det bland annat attackerar enzymerna i bakterier som ger upphov till karies.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att dricka fluoriderat vatten är fortfarande viktigt enligt CDC, därför att det badar tänderna i fluor och förbättrar saliven - ett kostnadseffektivt sätt att nå fattigare familjer, som kanske inte äter en balanserad kost, har tillgång till tandläkare eller har för vana att regelbundet borsta sina tänder med fluortandkräm.&lt;br /&gt;Men att svälja fluorbehandlat vatten gör också att fluor hamnar i skelettet och blodet, där det kan skada andra delar av kroppen sade kritikerna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om fluor kan döda enzymerna i tandbakterier, måste man väl fundera på andra potentiella skadande effekter på andra enzymer - viktiga kemiska katalysatorer som reglerar det mesta av biologisk aktivitet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”När jag undersökte dessa frågor sa jag mig, detta är vansinne. Låt oss ta det ur vattnet eftersom det skadar så många människor - inte bara enkla tandskador – missfärgade tänder, men nu ser vi också skelettproblem och möjligen cancer och sköldkörtelproblem. Om du vill nå ut till fattiga människor ge dem tandkräm. Gör vad som helst utom att fluoridera dricksvattnet.” sade dr Limeback. ”Men fluor förespråkarna fortsatte med att påstå att det var kostnadseffektivt. Det är bara en massa struntprat - det är kostnadseffektivt bara för att de kan göra sig av med giftigt avfall, för att tala klarspråk.”(dr Limebeck)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Historien kan visa att det sällan är lätt att slå hål på myter. Men vi har gjort detta förr. Fluorhistorien liknar fablerna om bly, tobak och asbest då de medicinska medlöparna hjälpte industrin att i generationer gömma sanningen om dessa substanser.&lt;br /&gt;Fluorarbetare delar samma tragiska öde som de beklagansvärda som andades beryllium, uranium och silicon på sina arbetsplatser. Otaliga undersökningar har försäkrat arbetarna att deras fabriker och gruvor var säkra. Men den enkla sanningen är att tusentals människor har blivit förgiftade och gått en plågsam död till mötes på grund av dessa kemikalier.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så om denna berättelse om hur allmänhetens bild av fluorhemligheten ”tvättades” låter alltför bekant, kanske är det så för att det är samma profession och samma institutioner som talade om för oss att fluor är säkert som sade detsamma om bly, asbestos och DDT eller som förmådde oss att röka mer tobak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sövda av ett halvt århundrade av försäkringar från supportrar av fluor från det allmänna hälsoetablissemanget, har många läkare idag ingen kunskap om symtomen på en fluorförgiftning. En tyst mördare som smyger sig på oss i vår brist på kunskap.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Det är ett svart hål där ute i form av både allmän och vetenskaplig kunskap säger tidigare industritoxikologen dr Phyllis Mullenix. ”Det finns egentligen ingen hälsofråga som kan påverka en större population. Jag tror inte det finns någonting i detta samhälle som inte påverkas av fluoride. Det är väldigt svårfångat och mycket besvärande.” (dr Phyllis Mullenix.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Femtio år efter att USA:s ” public Health Service” under det kalla krigets mörkaste dagar, hastigt vände kurs - och stödde tillsatts av fluor i dricksvattnet - är det dags att erkänna dårskapen, övermodet och den hemliga agendan som har låst oss alldeles för länge – förgiftat vårt vatten, förorenat vår luft, och invalidiserat våra arbetare. Det är dags, att tala klarspråk med våra makthavare. Bra vetenskap kan slipa verktygen för förändring, men det måste vara den allmänna opinionen och folkliga aktioner som gör oss fria. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Läs gärna vad det står i liten stil på fluortandkrämen och helst på tandkrämstuben avsedd för barn. Min anm.).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min koncentrerade sammanfattning av en central person i boken: En av ”huvudpersonerna” i boken är Phyllis Mullenix. Hon var 1982 en av de ledande forskarna inom den i den unga vetenskapen toxikologi. Hon utvecklade en helt ny metod att med hjälp av kamera och datoranalys mäta hur olika kemiska substanser påverkade centrala nervsystemet. En snabb och säker metod som man hoppades skulle revolutionera studiet av giftiga kemikalier. Hon anställdes vid ett av de mest prestigefyllda medicinska forskningslaboratorierna med stora stöd från industrin. Forsyth Dental Center/ Harvard Medical School.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man förväntade sig att hon skulle dra in pengar till institutionen och hjälpa storföretagen att vinna de rättsliga striderna mot alla som påstod sig blivit skadade av industrins verksamhet . Sedan 1970 hade hon tjänat grova pengar som konsult och vid många tillfällen hjälpt industrin att vinna mot EPA (Environmental Protection Act) genom att hitta fel i deras beräkningar. Industrin hade således stort förtroende för henne. För att stödja fluoridens anseende och få tyst på antifluoristerna ombads Phyllis Mullenix att starta med att analysera fluoridens toxicitet. Själv ansåg hon det meningslöst att analysera ett så harmlöst ämne. Det enda hon visste om fluorid var att det var bra för barns tänder. Hon fick igång ett samarbete med en annan forskare Pamela DenBesten, som hade börjat intressera sig för uppkomsten av förändringar på tänder som blivit exponerade för fluoride. Efter två års datasamlande fick man det första resultatet 1989. Ett helt oväntat resultat! De kontrollerade sitt system, de gjorde en mängd kontrollerande tester. Men alla analyser visade samma sak. Små mängder av fluoride gav en mängd olika allvarliga neurologiska effekter på försöksdjuren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Phyllis Mullenix fick order av att göra om studien. Resultatet upprepade sig. 1990 var det kristallklart och statistiskt signifikant. Här fanns ett problem, enligt Mullinix. Detta var explosivt!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det beslöts att anordna ett seminarium på National Institute of Dental Research i Washington . Det råkade inträffa på dagen för det 41:a året efter det att man börjat tillsätta fluoride i dricksvattnet. Salen där seminariet skulle hållas var packat med representanter för myndigheter och det och medicinska etablissemanget.&lt;br /&gt;Redovisningen av den datorstyrda metodiken väckte entusiasm. Men när Phyllis Mullenix sedan redovisade sina resultat som visade att försöksdjuren visade samma beteendestörningar som om man givit dem starka antileukemipreparat eller strålbehandling, blev det alldeles tyst. Då slocknade intresset och både hon och metoden blev ansatt och ifrågasatt. Många i församlingen bestod ju av personer som vigt sitt liv åt att stödja tillsättningen av fluor i dricksvattnet.&lt;br /&gt;Phyllis Mullenix sammankallade tillsammans med sin chef på samma sätt alla makthavare inom industrin och förmedlade samma budskap. (Unilever, Colgate-Palmolive,SmithKline Beecham bl.a.).Resultatet blev en klapp på axeln och ” we will be in touch, we need to pursue this”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Under en lång tid försökte sedan Phyllis Mullenix att återuppta diskussionen med industrins företrädare men alla hade sina förevändningar för att inte fortsätta diskussionen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Studien publicerades 1995 i en medicinsk tidskrift . Man kunde redovisa att en del forskning hade gjorts på fluoride men inte, som i denna studie, av dess effekt på hjärnan. Ytterligare några andra studier av andra forskare publicerades som refererade till Phyllis Mullenixs studie, med fokus på beteenderubbningar hos barn i relation till fluoride.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bollen låg nu hos The Public Health Service att testa ev. neurologiska effekter av fluorid. Samma statliga institution som befrämjat fluoride i dricksvatten i 40 år utan att någonsin kunna visa att det är ofarligt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Phyllis Mullinix fick sparken och fick aldrig mer några forskningsanslag. Hon ägnar sig nu åt att i rättegångar agera expertvittne som stöd för dem som blivit sjuka av industrins föroreningar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Fluor är ett av våra grundämnen och mycket reaktiv, det är därför det kan skära stål som om det vore smör och reagera med de allra flesta organiska material. Fluor förekommer oftast bunden till andra element, då kallas de föreningarna fluorider.)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här kan Du lyssna på en intervju med Christoffer Bryson&lt;br /&gt;&lt;a href="http://video.google.com/videoplay?docid=7319752042352089988"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;http://video.google.com/videoplay?docid=7319752042352089988&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här är en intervju med en tandläkare&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.viddler.com/explore/mercola/videos/173/"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;http://www.viddler.com/explore/mercola/videos/173/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Här kan Du köpa boken&lt;br /&gt;&lt;a href="http://books.google.com/books?id=q3v_JgjZ6fsC&amp;amp;printsec=frontcover&amp;amp;dq=fluoride+deception&amp;amp;hl=sv&amp;amp;source=gbs_similarbooks_s&amp;amp;cad=1#v=onepage&amp;amp;q=&amp;amp;f=false"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;http://books.google.com/books?id=q3v_JgjZ6fsC&amp;amp;printsec=frontcover&amp;amp;dq=fluoride+deception&amp;amp;hl=sv&amp;amp;source=gbs_similarbooks_s&amp;amp;cad=1#v=onepage&amp;amp;q=&amp;amp;f=false&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så här skriver Professor Olov Lindahl om fluor någon gång på 1980-talet. Han dog 1991. &lt;a href="http://www.2000taletsvetenskap.nu/special/fluor.htm"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;http://www.2000taletsvetenskap.nu/special/fluor.htm&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Margareta Lundström&lt;/strong&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-6703055804066092636?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/6703055804066092636/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/12/ufufufutd.html#comment-form' title='4 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/6703055804066092636'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/6703055804066092636'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/12/ufufufutd.html' title='Fluor - en uppenbar fara'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-3869752780518523399</id><published>2009-11-27T23:33:00.000-08:00</published><updated>2010-08-03T12:47:42.596-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Min syn på kost'/><title type='text'>Tänk om</title><content type='html'>&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Evolutionen &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Överallt där människor äter ursprunglig föda, den som vi evolutionärt är anpassad till, håller man sig frisk och normalviktig. Alla levande varelser, inklusive människan, är anpassade till en bestämd föda. Bra ordning för att inte konkurrera om födan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi är samma biologiska varelse som för 200 000 år sedan, då vi var jägare, fiskare och samlare. Vi åt allt på djuret - muskler, fett, inälvor, benmärg. Ingenting förspilldes. Mest åtråvärt var fettet. Därför kunde vi som fett-förbrännande varelser springa ikapp våra gräsätande villebråd (numera äter vi nästan bara musklerna på djuret och de skall helst vara magra). Fisk, med sina omättade fettsyror, var viktigt. Kolhydrater, däremot, var en bristvara. Nötter, bär och sura frukter kunde bara ätas under säsong i tempererade zoner. Dagens förädlade, söta frukter existerade inte. Vi levde i huvudsak på fett och protein.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om man undgick att dö av virus, bakterier, svampar och/eller i olyckor levde man till hög ålder och dog frisk. Allt talar för att vårt moderna sjukdomspanorama är kostrelaterat. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Första spiken i kistan&lt;/span&gt; kom för 8 000-10 000 år sedan när vi började odla. Vi blev kortare och medellivslängden sjönk. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Nästa spik i kistan&lt;/span&gt; kom med industria-liseringen och raffinerade kolhydrater med det vita mjölet och sockret. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Dödsstöten&lt;/span&gt; kom på 1950-talet med Ancel Keyes och hans falska men lättsålda hypotes om mättat fett som orsak till hjärt- och kärlsjukdomar. Då bröt den stora fettskräcken ut, som fortfarande underhålls av Livsmedelsverket, dietister och större delen av den medicinska expertisen (till exempel Claude Marcus, Stefan Rössner och Ulf Bohman). Hjärtsjukdomar, dia-betes, Alzheimer, nervsjukdomar, tarmsjukdomar, ögonsjukdomar, övervikt samt muskel- och ledsjukdomar ökar lavinartat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Medicinsk vetenskap&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Med kunskaper i cellbiologi, medicinsk kemi, fysiologi och endokrinologi kan man förklara varför vi behöver fett och protein och varför vi inte ostraffat kan äta det som vi inte är evolutionärt utvecklade för - växtoljor, margarin och raffinerade kolhydrater.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Sunt förnuft och nutidshistoria&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Tänk på vad mormor och morfar och deras generationskamrater åt och jämför med deras kroppskonstitution. Eller titta på ett gammalt skolkort innan fettskräcken satte in. Fundera också över hur man kan komma på något så absurt som att mättat fett, som vi till stor del består av och som är förutsättningen för att vi överlevt som art, plötsligt på 1950-talet blev hälsovådligt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Är det rimligt att vi utför 50 fetmaoperationer i veckan och att 10000 personer står i kö? Är det rimligt att diabetesinsjuknandet har trefaldigats sedan 1980-talet? Borde inte våra medicinska och hälsovårdande myndigheter dra några slutsatser av kostrådens fullständiga haveri?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Vetenskapliga belägg&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;1972 skrev den engelske näringsfysiologen John Yudkin boken om socker ”Pure, White and Deadly”. Han blev krossad av socker-industrin och fetthypotesens Ancel Keyes. Claude Marcus, Stephan Rössner och Livsmedelsverket har länge hävdat att det finns tusentals studier som stöder att man blir fet av fett och att mättat fett orsakar hjärt- och kärlsjukdomar. På upprepade krav från sina kritiker presenterades slutligen en lista på 72 studier på Livsmedelverkets hemsida. Listan granskades av 12 namnkunniga läkare och forskare och resultatet publicerades i Dagens Medicin. Artikeln avslutades: &lt;em&gt;Det är dags för ansvariga makthavare att besluta om att livsmedelsverket omedelbart bör upphöra med att ge kostråd till allmänheten och överlåta frågan till folk med klinisk erfarenhet och adekvat vetenskaplig utbildning.&lt;/em&gt; Symtomatiskt nog, tog inte Läkartidningen in artikeln och gammelmedia var tyst.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/index.xml"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/index.xml&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Om ni vill ha vetenskapliga studier som stöder att fet kost är bra för vikt och hälsa, delar jag gärna med mig av 59 exempel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Margareta Lundström&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-3869752780518523399?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/3869752780518523399/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/11/absurd-fettskrack.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/3869752780518523399'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/3869752780518523399'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/11/absurd-fettskrack.html' title='Tänk om'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-5269083535134698791</id><published>2009-10-11T06:56:00.000-07:00</published><updated>2010-11-13T06:35:14.694-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='LÅT FETTET FÅ UPPRÄTTELSE'/><title type='text'>Låt fettet få upprättelse</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Jag var diabetiker i 17 år ända till min fru för tre år sedan läste en bok skriven av en skattejurist. Efter den händelsen är jag bara en potentiell diabetiker. I Sverige har 370 000 personer diagnosen diabetes typ II. Mörkertalet är troligen lika stort. En trefaldig ökning på 30 år!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När det upptäcktes att jag hade förstadiet till diabetes fann jag väl fungerande rutiner i vården för att hantera sjukdomen med medicin, kostråd och diverse hjälpmedel. Jag skriver medvetet ”hantera” därför att det aldrig var frågan om att bota eller att hindra sjukdomsförloppet. Trots all uppmuntran jag fick av de medicinska proffsen, vet jag nu att det fanns en hemlig agenda, som alla utom jag kände till, nämligen att sjukdomen förväntas följa ett naturalförlopp som förr eller senare slutar med insulinbehandling och i värsta fall leder till allvarliga komplikationer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ständigt hungrig&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Att maten är viktig förstår man av att dietisten intar en central roll i behandlingsteamet. Om man är överkänslig för till exempel gluten eller laktos, så utesluter man självklart detta ur kosten. Men samma sak gäller inte om kroppen inte kan hantera kolhydrater. Som diabetiker är man rekommenderad att äta potatis, bröd, pasta, ris och frukt, trots att man därigenom höjer de farliga socker- och insulinnivåerna i blodet, på samma sätt som rent socker och trots att det är sockret som ger komplikationerna. Desto bestämdare var rekommendationerna kring fett – det mättade fettet var fullständigt demoniserat. Endast lättmargariner och växtoljor i mindre mängder var godkänt. Jag efterföljde lydigt råden, men jag var hungrig jämt. Det blir man om man äter mycket kolhydrater och lite fett. Vad gör man då? Man kan ju inte stilla hungern genom att dricka olivolja, eller knapra på protein i form en mager biff eller ägg med sitt påstådda farliga kolesterol. Återstår kolhydrater som frukt eller grovt bröd med lättmargarin. De var ju trots allt godkända livsmedel. Ironiskt nog kallas detta ”kostbehandling”. Men hur jag än ansträngde mig att äta magert, fiberrikt och frukt och grönsaker som föreskrivet, så var jag snart i en neråtgående spiral och det blev till slut oundvikligt med insulin och med tiden i ökande doser. Ett moment 22!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Slipper ta insulin&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Så kom vändpunkten för tre år sedan, mitt blodsocker normaliserades på en vecka och jag blev således insulinfri och är så fortfarande efter tre år. De komplikationer jag fått av att kolhydratmisshandla min kropp så länge förbättrades med tiden. Det var boken ”Fettskrämd” skriven av Lars-Erik Litsfeldt, som fick mig att förstå sammanhanget. Lars-Erik Litsfeldt är jurist till professionen och drabbades av diabetes, hjärtinfarkt och var överviktig. Han tog sin sjukdom i egna händer. Genom egen research upptäckte han att de officiella kostråden till både friska och sjuka saknade vetenskaplig grund. Snarare handlade det om ekonomi, politik, och myter. Han gjorde tvärtemot de råd han fått och fick då normalt blodsocker och blev normalviktig. Han har senare skrivit ännu en bok, ”Diabetes.inte”, och en kokbok med LCHF-recept. Även boken ”Ideologin, pengarna och kostråden” är skriven av honom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Frisk med fläsk&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Min fru och jag följer Lars-Erik Litsfeldts exempel. Vi äter inte bröd, potatis, ris, pasta, spannmål, frukt, margariner eller växtoljor. Vi äter kött, fläsk, fisk, skaldjur, ägg, feta såser, alla feta varianter av mejerivaror och ovanjordsgrönsaker. Det är i enlighet med LCHF (Low Carb High Fat). Man utesluter eller minskar kolhydrater (socker och stärkelse) och ersätter med animaliskt fett. Både gott och nyttigt. Det resulterade i viktnedgång och medförde en rad andra hälsofördelar också, men det är en annan historia. Jag är fortfarande en potentiell diabetiker. Gör jag avsteg från min kost så är jag tillbaka i min sjukdom. Men det är så stora vinster med LCHF att jag inte saknar det jag måste avstå ifrån. ”Mättat fett, kolesterol, hjärt-kärlsjukdomar”, tänker kanske några. Dem vill jag bara rekommendera att läsa ”Fett och kolesterol är hälsosamt” av docent Uffe Ravnskov. Den boken förklarar den obefogade fettskräcken, som gastkramar hela västvärlden och som gett upphov till fetmaparadoxen, det vill säga ju mindre fett vi äter, desto mer ökar fetma och diabetes. Vi är inte annorlunda än andra djur. Vi blir sjuka av det som vi inte är anpassade att äta. Detta är egentligen ingen nyhet utan en kunskap som åter kommit till heders. För 50-60 år sedan var det självklart att en person med diabetes inte skulle äta kolhydrater men däremot mycket fett. Fläsk och gräddstuvad vitkål!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Per-Lars Lundström&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Observera att detta inte handlar om diabetes typ I, som oftast drabbar barn och ungdomar och som alltid kräver insulinbehandling. Då är det bra att det finns insulin. Men även för en person med diabetes typ I är det fördelaktigt att minska på kolhydraterna och byta ut dem mot fett&lt;/em&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-5269083535134698791?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/5269083535134698791/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/10/lat-fettet-fa-upprattelse_11.html#comment-form' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/5269083535134698791'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/5269083535134698791'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/10/lat-fettet-fa-upprattelse_11.html' title='Låt fettet få upprättelse'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3939679727428431892.post-1436518151749650745</id><published>2009-08-14T10:59:00.000-07:00</published><updated>2009-12-01T09:45:10.916-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='LCHF'/><title type='text'>What if It's All Been a Big Fat Lie?</title><content type='html'>By Gary Taubes&lt;br /&gt;Published: The New York Times Sunday, July 7, 2002&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;If the members of the American medical establishment were to have a collective find-yourself-standing-naked-in-Times-Square-type nightmare, this might be it. They spend 30 years ridiculing Robert Atkins, author of the phenomenally-best-selling ''Dr. Atkins' Diet Revolution'' and ''Dr. Atkins' New Diet Revolution,'' accusing the Manhattan doctor of quackery and fraud, only to discover that the unrepentant Atkins was right all along. Or maybe it's this: they find that their very own dietary recommendations -- eat less fat and more carbohydrates -- are the cause of the rampaging epidemic of obesity in America. Or, just possibly this: they find out both of the above are true. &lt;a href="http://www.nytimes.com/2002/07/07/magazine/what-if-it-s-all-been-a-big-fat-lie.html"&gt;&lt;span style="color:#3366ff;"&gt;http://www.nytimes.com/2002/07/07/magazine/what-if-it-s-all-been-a-big-fat-lie.html&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3939679727428431892-1436518151749650745?l=pellemaggan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pellemaggan.blogspot.com/feeds/1436518151749650745/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/08/what-if-its-all-been-big-fat-lie.html#comment-form' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/1436518151749650745'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3939679727428431892/posts/default/1436518151749650745'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pellemaggan.blogspot.com/2009/08/what-if-its-all-been-big-fat-lie.html' title='What if It&apos;s All Been a Big Fat Lie?'/><author><name>PELLEMAGGAN</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02118212869376411455</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
