Ett referat från en öppen föreläsning den 2010-02-08 anordnad av Sahlgrenskas Center for Cardiovascular and Metabolic Research.
Domedagen är nära, böjde sig någon fram bakom mig och viskade i mitt öra när jag lämnade en föreläsning i går, om vi skall följa de här råden, fortsatte han. Det var inte någon religiös fundamentalist, utan någon som blivit lika upprörd som jag av vad vi just lyssnat till.
Carl-Johan Behre, överläkare på Obesitas mottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, talade över ämnet Riskerna med fetma och hur gör man för att minska dem. Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och med dr vid samma mottagning, talade över ämnet Bra och hälsosam mat vad säger vetenskapen och hur undviker man att gå vilse i kostrådsdjungeln.
Hur man minskar fetman enligt Behre? Behre började med att berätta att WHO klassat fetma som en sjukdom. Han underströk också vilket stark kraft hungern utgör och hur svår den är att bemästra. Därefter kom en redovisning av fetmans ökning och utbredning i USA och i Sverige. Alla de sjukdomar och komplikationer som fetman orsakar beskrevs. I det sammanhanget nämndes också den skrämmande ökningen i USA av icke-alkoholrelaterad fettlever. Många olika faktorer var inblandade i fetman, bland annat ett antal både gamla och nyupptäckta hormoner. Insulin nämndes inte.Behre beskrev fettvävnaden som en körtel med sin funktion och sina hormoner. Därefter redogjordes för på behandling av fetma. Han förkastade i princip följande behandlingsalternativ som långsiktigt ohållbara: livsstilsförändring, diet, pulverdiet, kognitiv beteendebehandling, farmaka med visst undantag av Xenical. Den enda behandling som betecknades som hållbar i längden och som upplevdes som positiv för patienten var Gastric Bypass operation - amputation av delar av matsmältningskanalen.
Gastric Bypass var alltså huvudalternativet för överviktiga patienter med olika fetmarelaterade sjukdomar. Hur de skulle göra som bara ville gå ner i vikt och inte var sjuka var oklart. Operationsmetoden demonstrerades i bilder och det var ingen tvekan om att detta var vad föreläsaren såg som den bästa lösningen. Han menade att det var ett sätt att förkorta patienternas lidande och ge en bestående förbättring. Han menade att om han själv varit i vissa av sina patienters situation hade han inte tvekat att genomgå operationen. Inte en antydan om att först pröva en lågkolhydrat-högfettkost. Överlevnaden efter en Gastric Bypass operation sades vara i medel 20 år och risken att dö var 1-4/1000. Ingenting nämndes om följdsjukdomar, biverkningar eller andra problem. Energibalansen poängterades, dvs. kalorier in och kalorier ut. Mer ut än in, om man skall gå ner i vikt. Vill man hålla vikten så är det mededelhavskost som gäller, utan närmare definition.
Motion.I nästa del av föreläsningen fick vi se många fina staplar om motionens betydelse för överlevnad. Sammanfattning av budskapet är att du lever längre om du motionerar och att det är bättre att vara överviktig och motionera än att vara smal och inte motionera. Man behöver inte heller överdriva motionen för att det skall ha gynnsamma effekter på överlevnad. Jag skulle vilja tillägga att det varken är roligt eller ofarligt att motionera när man är kraftigt överviktig. Sammanfattningen av Behres budskap var att övervikt och fetma med dess följdsjukdomar ökar epidemiskt och att den enda lösningen på lång sikt tycks vara Gastric Bypass operation. Lagom motion och medelhavskost är bra och ät inte mer än vad du gör av med.
Vad skall vi äta enligt Ingrid Larsson? Så fick Larsson ordet. Hon började med att tala om för oss att hon har full förståelse för att vi var vilse i kostdjungeln. Men nu skulle hon leda oss rätt. Jag vet ungefär var Ingrid Larsson och hennes kolleger står i kostdiskussionen, så jag hade inte stora förväntningar. Men var jag lite nyfiken på om att hon tagit till sig lite av kostdebatten och som en god forskare ifrågasatt några av sina egna dogmer. Men icke, här hamrades det trosvisst och kompromisslöst in alla gamla mantran, staplade på varandra; magert, fibrer, 500g fruktochgrönt, margarin, vegetabiliska oljor, regelbundna måltider, grov gröt till frukost, fullkornbröd, magra pålägg. Det var ingen ände på det magra det grova och det oljiga.
En sak som nutrionister har en förkärlek för är att visa oss bilder på karameller, godis och choklad och tala om för oss hur många kalorier de innehåller. Det är det här ni äter i stället för att lyda våra kostråd tolkar jag det. Vi som går på en föreläsning om kost och hälsa är redan medvetna och vill ha lite högre intellektuell nivå på en föreläsning och inte bli behandlade som dagisbarn. Bilder på hur bakverk med tiden ökat i storlek illustrerades. Det var det ökande fettinnehållet som kommenterades - inte ett ord om socker, inte ett ord om härdade fetter, inte ett ord om kolhydrater.
Frågor.På en försynt fråga från publiken om Larsson kunde förklara varför vi blivit så sjuka under de senaste 30-40 åren svarade hon att det berodde på många faktorer som bilismen industrialismen och välståndet!
Energibalans.Larsson hade en intressant teori om att man bör hålla ett bestämt medelintag av kalorier i veckan. Blir det lite för mycket vid fredagsmyset, så kan man äta lite mindre nästa dag, så jämnar det ut sig. Men man bör inte äta resterna av den feta söndagsmiddagen på måndag, för då höjer man kalorinivån den dagen. Det är medelintaget som är viktigt.
Ur SBU rapporten Fetma-problem och åtgärder citerade Larsson följande text: "All behandling som ger negativ energibalans, dvs. att förbrukningen av energi (kalorier) överstiger tillförseln via maten, leder till viktnedgång. Om förbrukningen är lika stor som intaget förblir kroppsvikten konstant. Detta är absoluta naturvetenskapligt grundade sanningar som inte behöver bevisas ytterligare. Det man studerar i kostbehandlingsundersökningar är istället metoder för att åstadkomma denna negativa energibalans."
Kost och viktnedgång.När det gäller olika dieters framgång för att gå ner i vikt så hävdade Larsson att det inte var någon skillnad. Alla dieter fungerade, bara man var uthållig. Problemet var att människor inte orkade hålla ut i längden. Föreläsningen avslutades med en hänvisning till Livsmedelsverket och en bekräftelse av att det fortfarande är deras råd och anvisningar som gäller.
Den oundvikliga frågan.Så fick Larsson frågan: Vad tycker du om Annika Dahlqvist? Larsson såg då väldigt bekymrad ut, tittade ner och dröjde lite med svaret. Men svaret föll ungefär så här: När Socialstyrelsen godkände Annika Dahlqvists kostråd så visste de inte/förstod inte, att det var en så liten del kolhydrater i hennes kostråd. Man trodde alltså att det handlade om mycket större andel kolhydrater, menade Larsson. Uppfattade 30-40? Mot 5-10? Jag garanterar inte att siffrorna är exakt återgivna. Men skillnaden var betydande. Slutsatsen måste då bli att Socialstyrelsen, enligt Larsson, har godkänt Annika Dahlqvists kostråd på felaktiga antaganden!
Övrigt. Jag har respekt för svårigheten att föreläsa om ett så stort och ämne på en och en halv timma. Det måste med nödvändighet bli ytligt och hårddraget. Man kan heller inte släppa in frågor på Glutamat och E-nummer utan måste ge snabba "ickesvar" - vilket skedde. Men man hade en tydlig agenda och budskapet var glasklart. Budskapet följer den officiella linjen, någonting annat var inte att vänta. Jag tycker att det är föredömligt med öppna föreläsningar. Bra att få höra hur man resonerar. Men man får inte underskatta sin publik Jag är inte heller så dogmatisk så att jag inte tror att det finns människor som kan följa Larssons kostråd och hålla sig både slanka och friska. Larsson själv bär syn för sägen. Men problemet handlar om alla dem som inte klarar det, de som blir överviktiga och sjuka. Jag kan också tänka mig att det kan finnas överviktiga personer där inget annat än en Gastric Bypass operation hjälper. Men det borde aldrig vara en generell metod eller ett kommersiellt intresse.
Intresset var stort - salen var överfull med uppskattningsvis 250-300 personer. Större delen av åhörarna var i övre medelåldern och pensionärer, men också många i studerandeåldern som antecknade frenetiskt (dietist- och läkarstuderande?).
Föreläsarna utgjorde ett tandempar i den meningen att Larsson med sina kostråd försåg Behre med patienter, som han kan skicka vidare för amputation av delar av matsmältnings- kanalen.
Två föreläsare med prestigefyllda titlar och maktpositioner, som uppenbarligen för våra skattepengar företräder något annat än folkhälsan. Det skrämmande att tänka på de ekonomiska resurser och de plattformar de har tillgång till. Man kan välja att inte bry sig om deras råd, men man kommer ändå inte undan, eftersom det är detta budskap som har inflytande på vad som serveras både i skolan och på sjukhus.
Jag tycker också att det är skrämmande att fetma är förklarat som sjukdom (även om det i vissa fall kan röra sig om det). Det öppnar ju ytterligare en jättemarknad för läkemedelsindustrin att experimentera med, ger människor falskt hopp och vår inlärda tro på piller förstärks.
Refererande till återkommande påståenden om energi ut och energi in så kan man konstatera att båda föreläsarna behärskar termodynamikens första lag, men de behöver upplysas om termodynamikens andra lag.
Så undrar jag hur damen gjorde, som frågade om hon fick äta lite smör? Lagade hon sig en härlig medelhavsmåltid när hon kom hem? Kastade hon sitt smör och åt en morot istället? Gjorde hon en beräkning av hur många kalorier hon åt i dag för att kunna justera dagen efter?
Margareta
PS. Före förläsningen fick vi kaffe och muffins som av utseendet att döma var av värsta massproducerade sort. Men de var kanske fettfria?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar