Ett brev till politikerna i Kramfors

Bästa folkvalda!

Läste om föräldraopinionen för smör och helmjölk i skolan i Kramfors och kommunens beslut att inte efterkomma föräldrarnas önskemål. Jag är en pensionerad sjuksköterska, farmor och mormor och har inga politiska bindningar. Jag kritiserar inte ert beslut men vill gärna informera om följande förenklade och förkortade skeende.

Varför får barnen i Kramfors och i många andra skolor margarin på sitt bröd och får dricka avfettat mjölk?
Bakom detta ligger två historier. En skrämmer, den andra kommer med lösningen. Den första handlar om vad ekonomiska, politiska krafter och önsketänkande vetenskap kan åstadkomma i förening. Den andra handlar om enastående framgångsrik marknadsföring.

Bakgrund
När många män i aktiv ålder under 1930-talet i västvärlden drabbades av dödliga hjärtinfarkter fick det naturligt nog stor uppmärksamhet. Antalet fall ökade för varje decennium och nådde sin kulmen på 1950-talet. Man fann en ”proppbildning” i hjärtats artärer hos de avlidna. En av de ingående substanserna i proppen visade sig bestå av ett fett kallat kolesterol. Men vad orsakade ansamlingen av kolesterol? En hypotes som lanserades var att det orsakades av fett i kosten. (kolesterol är ett viktigt kroppseget ämne med många viktiga funktioner,som aktiveras för att reparera när en skada uppstår i kroppen.)

Ancel Keys, en teoretisk nutritionsforskare blev hypotesens främsta förespråkare. När han inte kunde visa att alla typer av fett utgjorde problemet, ändrade han hypotesen till att endast gälla mättat fett, alltså animaliskt fett. Kliniskt arbetande läkare invände mot Keys hypotes. De hade inte sett sambandet mellan mättat fett i kosten och hjärt-kärlsjukdomar hos sina patienter. Det inflytelserika och ansedda AHA (American Heart Association) förkastade den även hypotesen.

En svaghet i Keys hypotes var att den 20 faldiga ökningen av hjärtsjukdom under åren 1940-1950 inte sammanföll med motsvarande ökning av intaget av mättat fett. På 1950-talet bröts trenden och incidensen hjärt-kärlsjukdom sjönk brant och det skilde inte sig mellan länder, klasser eller etniska grupper och kunde inte förklaras med några kostförändringar

Forskning
Men Keys var övertygad.Han hade fantasi och ambition och fortsatte sin jakt på bevis. Till sin hjälp hade han en statistiker, Jeremiah Stamler. År 1953 presenterade Keys ett forskningsresultat som på ett mycket övertygande sätt kunde visa på sambandet mellan intag av mättat fett och ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar.Det väckte stor uppmärksamhet både i vetenskapssamhället och ibland allmänheten. Kurvan som illustrerade sambandet fick stor genomslagskraft. Fyra år senare avslöjade ett par forskare att Keys forskningsresultat byggde på fusk. Han hade uteslutit de fakta som inte stämde med hypotesen och även manipulerat med siffror. Det hindrade inte att resultatet från studien fortsatte att spridas som en sanning i decennier.

Bollen var redan i rullning. Fettfobin och kolesterolskräcken hade tagit sitt grepp. Livsmedelsindustrin såg en växande potential för kolhydratbaserade och växtoljebaserade produkter. För läkemedelsjättarna blev utveckling av kolesterolsänkande preparat högsta prioritet. Bättre supportrar kunde Keys inte få. För media var det lätt förmedlat budskap - man blir fet av fett – fett proppar till blodkärlen.

Kostprogram
Det blev en framgång för Keys, när politiker i USA tog initiativ till ett kostprogram som skulle frälsa amerikanska folket från hjärtsjukdomar. I Sverige var vi före USA i kostdebatten. Här handlade det inte bara om folkhälsan utan vi lade även moraliska och solidariska aspekter på kosten. Våra pedagogiska modeller, pyramider och cirklar exporterades till USA. I USA var det politiska beslut som styrde. I Sverige var det myndigheter som tillsammans med livsmedelsindustrin gick i bräschen. En tradition som vi behållit till i dag. 1963 fick vi våra första officiella kostråd.

I USA var det nu bråttom. Ett kostprogram måste tas fram. Beviset för sambandet ”mättat fett ett högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död” fick komma i efterhand. 1977 kunde ett kost-program presenteras i USA. Med gigantiska kostnader som följd, startade en lång rad studier över världen med uppgift att bevisa sambandet. För forskare gällde det att hänga på kolesteroltåget. Men något hållbart bevis har aldrig kunnat presenteras men kostvanorna ändrades både i USA och i Sverige.

Följden av demoniseringen av mättat fett
Vad som kännetecknar kostmodellerna både i Sverige och USA är att kolhydrater = socker rekommenderas utgöra den största andelen i vår kost. Växtoljor och margarin lyfts fram som nyttiga. Animaliskt fett och smör är demoniserat. Facit har vi. Matvarubutikerna är fyllda av lönsamma billiga kolhydratbaserade produkter. Fetma, diabetes, Alzheimer, allergier, tarmsjukdomar, beteendestörningar, neurologiska sjukdomar förekommer i en omfattning som vi aldrig tidigare sett. I Sverige står tusen-tals människor i kö för fetmaoperation. Kolesterolsänkande preparat är det mest sålda läkemedlet i världen

Ju mindre fett som konsumeras i samhället desto fetare blir människorna. Ett samband?
Samtidigt som margarinet lanserades konstaterades ett ökat antal hjärtinfarkter. En slump?

Skicklig marknadsföring
Människan lever kvar som art och har fått sin stora hjärna därför att hon sedan urminnes tider ätit animaliskt fett. Människan var det enda djur som med hjälp av redskap kunde krossa bytesdjurets skalle och ben och frossa i hjärna och benmärg som i stort sett bara bestod av mättat fett. Kolhydrater var en bristvara. Som uthållig fettförbrännande art kunde människan springa ikapp sina gräsätande bytesdjur, som snabbare fick energibrist.

En fransk kemist utvecklade 1912 en metod att med hjälp av metaller förändra molekylstrukturen hos växtoljor. Han fick Nobel Priset i kemi för sin metod. Processen var avsedd för tillverkning av tvål. Så långt gott och väl. Amerikanska kemister utvecklade iden genom att sätta till färgämnen och arom och sälja produkten som en billig ersättning för smör. Med skicklig marknadsföring sålde man snart in produkten som jämbördig med smör men fortfarande lite billigare. Det svalde myndigheter och kokboksförfattare – ”tag smör eller margarin” som det står i recepten. Nästa steg var att marknadsföra margarin som nyttigare än smör. Det budskapet hjälper våra hälsovårdande myndigheter och dietister bredvilligt till med att sälja. Nu kan det multinationella företaget UNILEVER sälja en produkt bestående av hälften vatten och resten kemikalier som ”functional food” för 126 kr kilot. Den största framgången för margarinindustrin måste vara när människor inte kan skilja på smör och margarin utan kallar allt bredbart matfett för smör.

Hur kunde detta ske?
En stark ambition att hitta orsaken och att ingen annan hypotes tilläts föras fram

En driftig och fantasifull forskare som var beredd att bortse från fakta för sin hypotes

Keys och Stambler tog själva säte i det tidigare så kritiska America Heart Association och kunde styra utvecklingen

Man tog kommersiella och politiska hänsyn

Man bortsåg från biologin och evolutionen

Media kunde förmedla ett enkelt budskap som passade mäktiga annonsörer

Myndigheterna hade inget problem med att man färgade och tillsatte aromämne till ett grått konstgjort fett för att det skulle likna smör.

Inte minst viktigt var tidsandan - en ökad solidaritet med fattiga länder - dystopier som att jorden inte kommer att kunna föda en ökande befolkning om vi inte ändrar vår kost - ett sjukdomsförebyggande kostprogram för folket låg helt rätt i tiden med den nya sociala ingenjörskonsten

En ny vetenskaplig disciplin, näringsvetenskapen växte fram. Företrädarna för den behövde hävda sin vetenskap mot de äldre forskarna som fanns spridda på många olika vetenskapliga områden. En ny yrkeskår växte fram - dietisterna. Det blev de unga forskarna mot de gamla och statistik mot praktik.

Vad det ingen om protesterade?
Från det att hypotesen myntades till i dag har människor av olika professioner haft invändningar mot påståendet att ”mättat fett ökar kolesterolhalten, som ger hjärt-kärlsjukdomar och som leder till för tidig död”. Men tesen har fått status som näringspolitiskt korrekt genom att upprepas så ofta.
n
En av de främsta kritikerna är Uffe Ravnskov, doc i medicin, Lund, som sedan 80-talet påtalat att hypotesen är falsk efter att ha granskat det underliggande vetenskapliga materialet. Nyligen avlidne Professor Lars Werkö, som utbildat nästan alla hjärtläkare i hela Sverige, förkastade hypotesen. En annan är Gary Taubes, vetenskapsjournalist på New York Times, som skrivit en tegelstenstjock bok om kostrådens tillblivelse där han analyserat hela det vetenskapliga underlaget och intervjuat forskare och kommit till samma slutsats som Uffe Ravnskov.

Vad säger Livsmedelsverket?
Som vi vet rekommenderar Livsmedelsverket att margarin och lättmjölk serveras i skolan för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och övervikt hos barnen.En rekommendation som inte grundas på vetenskap. Eftersom det bara är rekommendationer så det finns inget hinder för att använda sunt förnuft. I Partille och Kungsbacka har politikerna lyssnat på föräldrarnas och bortsett från Livsmedelsverkets rekommendationer och beslutat att barnen även skall serveras smör och standardmjölk.

Livsmedelsverket gör inga egna vetenskapliga studier. Vårt Livsmedelsverket är en liten kvist på en större gren NNR (Nordiska Närings Rekommendationer). Grenen sitter på det stora trädet WHO som får sin näring från stora multinationella företag; Unilever, Coca Cola, Mc Donalds, Nestlé, Kraft Food, Kelloggs, Glaxo Pfizer som några exempel.

Vem skall klandras?
Varken Du själv eller någon annan kan klandra Dig för Ditt beslut och de statligt utbildade dietisterna blir vilseförda i sin utbildning. Vi är många som gått på århundradets medicinska bluff.

Klandras skall de som utbildar dietister, våra kända bantningsprofessorer och livsmedelsverket som medverkar till ett jätteexperiment med folkhälsan. De har byggt upp sin karriär på en myt och har nu sina positioner och sina lönade konsultuppdrag i livsmedelsindustrin att försvara.

Våra barn finns här och nu och det är deras hälsa det gäller. Det är viktigt att de både hemma och i skolan erbjuds naturliga produkter, smör och standardmjölk med nyttiga fetter och med naturliga vitaminer.

Det är också viktigt att inte skapa en normkonflikt mellan skola och hem.

Det är onödigt att skapa en konflikt mellan medborgare och folkvalda när det gäller omsorgen om barnen.

Att servera smör och standardmjölk blir billigare för kommunen. Hälften av margarinet består av vatten.

Förslag på lösning av konflikten
Att frankt erkänna att man har varit felinformerad och gå föräldrarna till mötes

Att erbjuda barnen smör och helmjölk på föräldrarnas ansvar.

Att ta tillfället att vara proaktiv innan en växande opinion tvingar fram ett beslut

Göteborg den 10 maj 2010

Vänligen

Margareta Lundström
Linnéplatsen 3
413 10 Göteborg
tel.031-165472
hos.lundstrom@yahoo.se


Lästips
Per Wikholm; Lars Erik Litsfeldt “ Ideologin pengarna och kostråden”
Lars Wilson ”Välfärdens sjukdomar” Kost ur ett evolutionärt perspektiv.
Uffe Ravnskov ”Fett och kolesterol är hälsosamt”

Livsmedelsverket anger nedan vad fetterna vid margarinframställningen behandlas med:
Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Kemikalier från båttankar
____________