torsdag 18 mars 2010

Är detta vetenskap? Rapport från en öppen föreläsningsserie.

CMR Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic research erbjöd öppna föreläsningar vid tre tillfällen under februari och mars 2010.

Jag var på samtliga och här är min upplevelse.

Sammanfattning Jag har respekt för svårigheten att nivåanpassa när man föreläser för allmänheten. Jag förstår att en enda föreläsning bara kan innehålla fragment av ett ämne. Men jag är kritisk mot skräckpropagandan för kolesterol, demoniseringen av det mättade fettet och den ohöljda marknadsföringen av farmaka och stympande kirurgi och av den dogmatiska kostpropagandan. En del som presenterades var naturligtvis rena fakta och helt okontroversiellt. Jag tar bara upp det som jag reagerade på som folkförvillelse.

I programmet skriver man bl.a. ”Vår verksamhet länkar samman forskning om fetma, typ2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, områden där Göteborgs Universitet länge haft en ledande position.” Vem har givit verksamheten epitetet ledande? Jag märkte inga nya tankar. Den förmenta vetenskapen som uppvisades är orsaken till att mina barnbarn serveras margarin och avfettad mjölk i skolan.


Carl-Johan Behre överläkare vid obesitasmottagningen inledde föreläsningsserien under rubriken: Riskerna med fetma och hur man gör för att minska den?

WHO har erkänt fetma som en sjukdom. Behandlingen tog fasta på symtomen – farmaka eller kirurgi. Långsiktigt ohållbara behandlingsalternativ sades vara: livsstilsförändring, kostbehandling, pulverdiet, kognitiv beteendeterapi, farmaka med visst undantag av Xenical. Den enda behandling som betecknades som hållbar i längden och som enligt Behre upplevdes som positiv för patienterna är Gastric Bypass operation. D.v.s. amputation av delar av matsmältningskanalen. Detta ansågs som en förstahandslösning. Behre deklarerade att han själv inte skulle tveka om att underkasta sig operationen om han varit i någon av sina patienters situation, så övertygad var han. Jag underskattar inte det lidande som det innebär att vara överviktig och kan inte utesluta att det för enstaka människor inte finns något annat val. Men jag kan inte undvika reflexionen att de går att tjäna pengar på denna typ av kirurgi. För det är väl inte tänkt att vår skattefinansierade sjukvård skall klara detta? Ingenting sades om kolhydraternas roll i fetmautvecklingen.För att undvika övervikt så rekommenderades medelhavskost och kompletterat med det gamla mantrat kalorier ut skall vara fler än kalorier in för att man skall gå ner i vikt.


Ingrid Larsson klinisk näringsfysiolog, med.dr., obesitasmottagningen fortsatte under rubriken:”Bra och hälsosam mat – vad säger vetenskapen och hur undviker man att gå vilse i kostrådsdjungeln”.

Larsson deklarerade frankt att hon nu skulle reda ut vår förvirring över alla olika kostråd. Det gjorde hon med besked. Hon hamrade trosvisst och kompromisslöst in alla gamla mantran, magert, fibrer, 500g ”fruktochgrönt”, margarin, vegetabiliska oljor, regelbundna måltider, grov gröt till frukost, fullkornbröd, magra pålägg. Öka kolhydratintaget och undvik mättat fett. Jag menar att den kost hon förespråkar är den som skickar människor som är känsliga för kolhydrater till diabetesmottagningen eller till föregående föreläsare för magstympning. Enligt Larsson är det fettet i kakorna som är farligt. Det är kalorierna i godiset som gör oss överviktiga. Så undvek hon skickligt att tala om kolhydrater som en riskfaktor. Mantrat kalorier in kalorier ut drogs naturligtvis. Larsson hade en intressant teori om medelintaget av kalorier i veckan. Äter man mindre en dag kan man äta lite mer nästa dag och vise versa!? Ett annat mystifierande uttalande var att alla dieter fungerade lika bra bara man var uthållig. Återigen den överviktiges fel. ”Är det A-vitamin du är ute efter kan du äta morötter”. Det svaret fick en dam på en fråga om smör. På den oundvikliga frågan om hennes åsikt om Annika Dahlqvist svarade Larsson att Socialstyrelsens godkännande av Annika Dahlqvists råd var grundat på en missuppfattning från Socialstyrelsens sida.

Föreläsningen avslutades med en hänvisning till Livsmedelsverket och en bekräftelse av att det fortfarande är deras råd och anvisningar som gäller. Kolhydratmarknaden och den vegetabiliska oljemarknaden kan vara nöjda.


Är kolesterol farligt? Under den rubriken föreläste professor Olle Wiklund avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien.

Wiklunds budskap löd: Förhöjt kolesterolvärde är farlig, leder till åderförfettning som leder till hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. Ju högre kolesterol desto högre dödlighet. I preventivt syfte bör nivån ligga på 5 och för de som redan genomgått en infarkt helst 3. Enligt Wiklund fanns det många odiskutabla studier som stöder att förhöjda kolesterolvärden ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar. Svaret på rubrikens fråga är således: Ja, högt kolesterol är farligt! Men de finns statiner!

Han anförde tre exempel som stöd.

Det första var en illustration av ett massivt ”åderförkalkat” kärl tillhörande en kanin.

Det andra handlade om en familj som hade en familjär kolesterolemi där alla manliga medlemmar dött i förtid.

Den tredje var Framinghamstudien från 1960- talet. Där skilde Wiklund på LDL det onda kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. Enligt Wiklund kunde man konstatera att med ett högt LDL följde högre dödlighet. Men signifikansen var mindre för kvinnor och äldre män.

Vi som är upplysta och pålästa vet att Framinghamstudien inte har något större bevisvärde för sambandet högt kolesterol och hjärtinfarkt. Hade den haft det så hade man ju inte behövt upprepa samma typ studie gång på gång i 50 år med samma klena resultat.

När det gäller familjär hyperkolesterolemi så är det ett sällsynt tillstånd och behöver inte alltid leda till för tidig död. Men det duger bra som skrämselpropaganda.

Bottennappet får man väl kalla ”kanintricket” som handlar den stackars kanin som tidigt i fettskräckens barndom matades med fett och kolesterol, en för en gräsätare artfrämmande kost. Kaninen dog. Detta togs och tas tydligen fortfarande till intäkt för att kolesterol är farligt. Kaninens kärlförändringar har ingenting med åderförkalkning hos människan eller hjärtinfarkt att göra. Men det var intressant att veta att kaninen lever kvar på avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien.

Wiklunds rekommendationer var att högt kolesterol behandlas med statiner och förebyggs med hjälp av motion och genom att man undviker mättat fett.

Han rekommenderade undvikandet mättat fett, trots att han i inledningen av föreläsningen sagt att kosten bara i liten grad kan påverka kolesterolet.

Läkemedelsindustrin kan känna sig nöjd. De av åhörarna som redan åt statiner fick bekräftat att de gör rätt och övriga kommer inte att bli svåra att övertala.


Sista föreläsningen handlade om Stress fetma och hjärt-kärlsjukdomar Professor Annika Rosengren vid avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Sahlgrenska akademien klickade fram Power Point grafer i en halvtimma. Slutsatsen var att människors upplevelse av stress kunde korreleras till risk hjärtkärlsjukdomar. Rosengren rekommenderade också rätt sorts fett och 5 portioner frukt och grönt för att förebygga stroke. Rätt sorts fett? När det gäller fruktochgrönt gjorde Rosengren både en kvantifiering och blandade ihop två olika kategorier av födoämnen som om de vore jämförbara. Vilka frukter och vad menar man med grönt? Hur kom man fram till just detta antal? Man kan ju kalla det en åsikt eller ett gott råd, men påstå inte att det går vetenskapligt att bevisa något så flummigt.