måndag 7 februari 2011
EN SLÄNG AV VUXENDIABETES
Det är alltid roligt och upplyftande att komma ut och få lyssna på intressanta föreläsningar av engagerade forskare, oberoende av disciplin. Men det är sällan som pulsen stiger, hjärtat bankar av upprördhet, vilket inträffade vid detta tillfälle.
Vi skrev vad vi tyckte om föreläsningen och skickade den till arrangören CMR, Göteborgs Universitet. Här är brevet:
Till
CMR, Sahlgrenska Center för kardiovaskulär och metabolisk forskning.
Med anledning av öppna föreläsningar våren 2011
Den 24/1 lyssnade jag på överläkarna Per-Anders Jansson och Carl-Johan Behre som föreläste över rubrikerna: ÄR DET FARLIGT ATT FÅ EN SLÄNG AV VUXENDIABETES? resp. MOTION SOM MEDICIN.
Den förstnämnda rubriken kunde uppfattas som provocerande. Men har man ett viktigt budskap så får man väl tillåta sig en tillspetsad rubrik för att få önskad uppmärksamhet.
Vi som gav oss ut i vinterkvällen för att lyssna på föreläsningarna var i 60-70-80- årsåldern. Många kom i par. En eller båda hade gissningsvis en ”släng av vuxendiabetes.”
Huvudbudskapet var att vi inte skall acceptera synsättet ”en släng av vuxendiabetes” utan ta det på allvar och kräva att få en diagnos, behandling och att tas hand om på ett riktigt sätt.
Följande är min erfarenhet av ett ”riktigt sätt att ta hand om diabetes”
När jag fick en ”släng av vuxendiabetes” fann jag mig omgiven av ett imponerande team professionella människor. Läkare (endokrinolog), dietist, diabetessköterska, ögonläkare, ortoped och sjukgymnast (när fotproblemen uppenbarade sig), handkirurg (när handproblem uppstod), ortopedtekniker (när specialanpassade subventionerade golfskor skulle utprovas), fotvårdsspecialist och laboratorieservice. Det sparades inte på hjälpmedel som glykosmätare, mätstickor och allra minst på läkemedel som blodtryckssänkare, kolesterolsänkare, antidiabetika och insulin i ökande doser. Den egna insatsen var att följa råden i den skrift som dietisten tillhandahöll och som utgivits av Margarinbolaget med rekommendationer av Professor Nils Asp på Livsmedels-verket. Senare fick jag veta Professor Asp var avlönad av två margarinbolag.
Skriften innehöll de officiella kostråden för diabetiker. Basen i kosten skulle utgöras av kolhydrater, 60E %, resten av protein och matfett i form av margariner. Allt fördelat på 6 måltider/dag. Fibrer, grovt bröd och frukt anbefalldes. Allt animaliskt skulle vara magert, magert. Kostråden följdes strikt och jag var ständigt hungrig. För att stilla min hunger åt jag det som trots allt var tillåtet, grovt bröd och frukt. Åren gick, jag blev sämre både objektivt och subjektivt. Ju mer jag skruvade åt fettkranen desto mer måste insulindoserna ökas.
Vändpunkten kom med en bok – Fettskrämd av Lars-Erik Litsfeldt, en skattejurist. Allt blev uppenbarat och självklart. Jag öppnade för fullt på den animaliska fettkranen och kolhydraterna åkte ut. Jag förstod då att dessa högutbildade, välavlönade, vänliga, uppmuntrande och generösa medicinska experter som jag haft förtroende var okunniga när det gällde diabetes.
När jag efter två veckor kunde slänga mina insulinsprutor, förstod jag att jag felbehandlats under femton år och att jag under de åren underhållit en diabetesindustri.
Men nu tillfredställde äntligen mina blodvärden min doktor. Men det var ändå inte bra därför att det åstadkommits på fel sätt. ”Man vet inte hur det går på lång sikt ” Jag var då över 70år. Det vänligaste doktorn kunde säga var: ”Du är ju så gammal nu så det spelar ingen roll vad du äter.” Då insåg jag att diabetesindustrin behövde mig mer än vad jag behövde den.
Nu har fem år gått utan insulin. Jag har tyvärr fått bestående nervskador i mina fötter efter alla år med blodsockerhöjande kost. Man kan fundera över vad jag kostat skattebetalarna under dessa år och jämföra med kostnaden 169 kronor - för en bok. Tanken svindlar när man tänker på samhällets kostnader för de, enligt dr Jansson,
400 000 diabetikerna i Sverige.
När jag nu ser i backspegeln, tycker jag att jag borde ha begripit lite själv. Hade jag inte så blint litat på auktoriteter och hade jag varit lika duktig som Lars-Erik Litsfeldt att se igenom lögner och analysera ”fakta” hade jag också kunnat gräva upp kunskap. Därför att det fanns både kunskap, vetenskap och människor som från början och länge motsatt sig de ekonomisktpolitiskt korrekta kostråden, som vi blivit indoktrinerade i.
Hade jag reflekterat något över att vi redan innan min diabetes upptäcktes var en ”Livsmedelsverksfundamentalistisk” familj och ändå fick jag diabetes! Hade jag uppmärksammat Uffe Ravnskovs bok Kolesterolmyten som kom ut redan på 1980-talet så kanske allt hade varit annorlunda. ”Utan tvivel är man inte riktigt klok”, för att citera Tage Danielsson.
Men nu har fördämningarna brustit tack vare dr Annika Dahlqvist och många, många andra forskare, läkare och privatpersoner med samma budskap. Det är inte det smör, grädde och fläsk som gör oss sjuka oss utan bröd, pasta och potatis.
Följande med anledning av föreläsninge ÄR DET FARLIGT ATT FÅ EN SLÄNG AV VUXENDI-ABETES?
Dr Jansson inledde med att visa en Bruegelmålning föreställande feta människor liggande utslagna efter ett omåttligt frosseri. Alluderade det på oss som satt i Sahlgrenskas aula och lyssnade intresserat?
Detta följdes av fakta om diabetessjukdomen, om den geografiska utbredningen och det ökade insjuknandet, om biokemin bakom, om gränsvärden för blodglykos och om följdsjukdomar. Framför allt betonades risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Vikten av att tidigt upptäcka insulinresistens betonades. Screening förordades inte, men ett frågeformulär på vårdcentralerna kunde vara lösningen för att kunna göra en prognos?? Helt okontroversiella fakta alltså. Men som det framställdes var diabetes något oundvikligt, en naturkraft som inte gick att stoppa och vars följdsjukdomar skulle tas hand om av rätt expertis. Detta var förfärande fakta och framtidsutsikter. Men hur tycker Dr Janson man skall vända på utvecklingen? Föreläsningen avslutades, men vi fick inget svar på det. Jag påpekade att Jansson inte nämnt något om kosten. Jansson hänvisade till efterföljande föreläsare. Någon i publiken kastade fram en fråga om lågkolhydratkost. Då såg Jansson mycket bedrövad ut och svarade att det fanns en sörja av dieter. Men borde han inte i stället vara nedstämd och känna det som ett misslyckande att diabetesinsjuknandet nästan dubblats på 10 år och att det bara ökar? Det är ju en världsomspännande mänsklig katastrof som helt osentimentalt bara redovisades för! Jag skulle kunna trösta Jansson med att åldersdiabetes är både förebyggbart och reversibelt. Uteslut det du inte tål, alltså kolhydrater och släpp kolesterol och fettskräcken. Sörjigare är det inte.
En annan åhörare berättade att han äter bacon och ägg och att han läst att det var bra. Då blev Jansson bekymrad igen och menade att långsiktiga studier saknades. Då skulle jag vilja trösta Jansson och säga att han inte behöver oroa sig för oss som tillämpar en lågkolhydrat- och högfett kost och hänvisa till evolutionen, biokemi, fysiologi, antropologi, sunt förnuft och mormor.
Följande med anledning av föreläsningen MOTION SOM MEDICIN.
Motion var av central betydelse för att ta hand om fetma och diabetes enligt dr Behre. Således användes mycket tid och många stapeldiagram för att argumentera för motion som medicin. Jag är övertygad om att det är viktigt och skönt för alla att röra på sig och tveklöst bra om man är diabetiker. Men lura oss inte att tro att det går att springa bort fetma och diabetes - det vill mer till.
Nästa hantering av diabetes och dess följdsjukdomar som Behre presenterade var ett antal farmaceutiska preparatgrupper, kolesterolsänkare, betablockerare, blodförtunnare, ACE - hämmare och kärlvidgande prep. Behre överskattade nog vår förmåga att ta in information, när han även redovisade namngivna preparat inom varje grupp.
Han tog också upp fetma som ingående i det metabola syndromet. Det hanterades enligt Behre med livsstilsförändring! Om inte det fungerade så fanns Xenical, kognitiv beteende terapi och kirurgisk behandling. Behre hade ingenting att säga om insulinets fettsparande och fettlagrande funktion eller om kolhydrater! Men han beskrev kroppsfettet som ett endokrint organ, vilket var intressant.
Kostråden presenterades med en enda PP-bild. Det gick snabbt men man hann uppfatta det som den gamla vanliga dietistmytologin.
Behre gjorde ett tillägg till kostråden. Han varnade för rött kött och dess samband med cancer. För det första: Vi som lyssnade var äldre personer har kanske förlorat något av förmågan att tillgodogöra oss näringsämnen och därför kanske har ett särskilt behov av det näringstäta röda köttet. För det andra: Vi var livs levande äldre personer som nog hade ätit rött kött i hela vårt liv och klarat oss så här långt. För det tredje: Med jämna mellanrum uppstår denna medicinska vandringssägen om rött kött. Med all säkerhet finns studier som visar samband mellan cancer och rött kött. Man kan få samband med vad man vill. Man får använda förnuft och återigen ställa sig frågan hur vi som köttätare överlevt som art?
Vi undkom inte heller de näringspolitiskt korrekta oprecisa kostråden som ”fruktochgrönt” och medelhavskost och grovt bröd. Man får oss diabetessjuka att tro att vi ostraffat kan äta frukt. Grovt bröd blir socker hur man än försöker få det låta nyttigt. Runt medelhavet är barnen de överlägset mest överviktiga i Europa och man har kortare medellivslängd än vad vi har.
Den obligatoriska skrämselpropagandan för animaliskt fett och kolesterol saknades inte och det illustrerades med studier som visade hur det ökade hjärtsjukdom och dödlighet. Har aldrig Behre funderat över hur vi överlevt som art om vi skulle ratat animaliskt fett under vår utveckling? När våra förfäder utvecklade ett tumgrepp fick de förmågan att med verktyg krossa skalle och rörben på andra djurarter och frossa i hjärna och benmärg. Det anses vara avgörande för utvecklingen av vår stora hjärna. Äter vi enligt Livsmedelsverket är det väl risk att vår hjärna krymper på sikt.
Sammanfattning
Ingen kan tvivla på Janssons och Behres gedigna kunskaper och vetenskapliga ambition. Men man skulle önska att den inte bara användes för att hantera följderna av diabetes utan för att hjälpa oss att förebygga och vända en redan diagnostiserad diabetes.
Vi som lyssnat på och läst oberoende forskare menar att Jansson och Behre har problem med trovärdigheten. Vi anser att er argumentation bygger på falska förutsättningar nämligen att man blir fet av fett och att animaliskt fett höjer kolesterolet orsakar hjärtkärlsjukdomar.
Varken Jansson eller Behre var intresserad av att ta någon diskussion med åhörarna.
Behre bemötte åhörarna genom att raljera bort frågor eller påståenden.
Om man inte haft så många PP-bilder så kanske man haft tid över för en frågestund. Då hade jag velat fråga:
För hur många diabetiker har ni vänt sjukdomsförloppet med era insatser -motion, farmaka, de officiella kostråden?
Göteborg den 7 feb 2011
Per-Lars Lundström
Utnämnd till ”Skolans idrottsgosse nummer ett” vid studenten på Vasa Högre Allmänna Läroverk, Göteborg 1953, och så har det fortsatt. Apropås motion!
P.S. Jag oroar mig inte för mig själv. Jag kan välja äta det jag mår bra av. Men jag oroar mig för mina barnbarn. Det är de här bisarra idéerna som gör att barnen på dagis och i skolan får avfettad mjölk och margarin, enligt ansvariga för att förebygga fetma, högt kolesterol och framtida hjärtkärlsjukdomar D.S.
torsdag 30 december 2010
Bra Mat för småbarnsfamiljen?!
Vad jag hoppas på en palatsrevolution i dietistkåren! Varför låter dem sig bli serverade färdiga dogmer - akademiskt utbildade personer borde tänka både kritiskt och självständigt? För att förstå detta så får man se det mot bakgrund av att hela ”nutritionsvetenskapen” föddes med fettskräckens lansering och därmed fick man en alldeles egen plattform att bevaka och stort allmänt förtroende att tillvarata.
Uppbackningen av livsmedels- och läkemedelsindustrin är naturligtvis av avgörande betydelse.
”Bra mat för småbarnsfamiljen” var titeln på en föreläsning som hölls i november 2010. Föreläsningen hölls av dietisten Sofia Azami.
Vad anser då Sofia Azami är bra mat för småbarnsfamiljen. Som man kunde vänta sig så trummades de gamla vanliga dogmatiska råden in, dikterade av Livsmedelsverket
En fetamabildande och sjukdomsgenererande kost baserat på kolhydrater (60-70 E%) på margariner och växtoljor. T.o.m Keldasås, en industriprodukt med en massa tillsatser rekommenderades!
Nutritionsfolklore. Vilka föräldrar vågar stå upp mot det näringspolitiskt så korrekta mantrat ”fruktochgrönt”? Eller mot myten om nyttan med fibrer och grovt bröd? Så viftade par studier förbi som visade sambandet med kostfibrer och minskad cancerrisk. Tallriksmodellen framhölls – på sedvanligt vis laddad med grönsaker och kolhydrater och en litet segment med en liten bit kyckling.
Frukosten illustrerades av flingor och lättmjölk och margaringås med något magert pålägg. Föreläsaren uppehöll sig mycket vid mellanmål. Alla dessa rekommenderade mellanmål är en ju en direkt följd av fettsnåla och kolhydratspäckade huvudmåltider. Det är klart att man snart blir hungrig efter frukost som mest består av socker. Det är klart att barnen snabbt blir hungriga igen efter skolmåltiden när man ger dem avfettad mjölk och måltiden i övrigt är anpassad till livsmedelverkets krav.
Vad hjälper det med en massa fettsnåla mellanmål i form smoothies med nötter och bär
Det är väl inget fel på nötter och bär. Men var finns kött, ägg och smör?
Fisk framhölls, vilket naturligtvis är föredömligt. En vegetarisk måltid i veckan rekommenderades. Varför! Om det är bra, varför inte varje dag?!
Nyspråk. Lättmjölk rekommenderades, därför att det HÅRDA FETTET avlägsnats. Märk ordvalet HÅRT FETT i samband med mjölkfett och smör. Det var de mjuka fetterna (underförstått omättade och fleromättade som barnfamiljen rekommenderades.) ”Det är klart att små mjuka barn skall ha mjukt fett”; tänker vi när ordet tar makt över tanken.
Essentiella fettsyror. Det uppseendeväckande var att Sofia Azami framhöll det skeva förhållandet mellan omega-3 och omega-6 fettsyror i kosten, men trots det så rekommenderade hon användningen av växtoljorna majs- och solrosolja. Det var fisken och valnötterna som skulle förse oss med Omega-3. Så fick hon ihop den logiken.
Energibalans. Det primitiva mantrat om balansen mellan energi in och energi ut för att hålla vikten besparades oss inte heller.
Sofia Azami utgör sig att vara expert på kostområdet. Hon skall råda oss andra så att vi kan göra välgrundade val - men hon, som många andra i professionen sprider en massa faktoider som låter bra men är som saknar både vetenskaplig och förnuftig grund.
Det var en ruskig höstkväll så publiken var gles. Några gick pausen. Men Sofia Azami är en ambitiös och professionell person och använder en skicklig retorik. Men hon har inte ifrågasatt sina dogmer trots deras uppenbara kollaps i verkligheten. Hon ville inte svara på några frågor varken under eller efter föreläsningen. Man fick lov att gå fram och ställa enskilda frågor efter avslutad föreläsning. I rättvisan namn så tog hon tog även upp helt okontroversiella ämnen som handlade om goda vanor och föredömen när det gäller mat.
Uppmuntrande var att vi var flera som ifrågasatte budskapet, det framgick när vi lämnade föreläsningen och började prata med varandra. Glädjande var också att man anar att det gungar lite under fötterna på dem som förmedlar livsmedelsverkets trossatser . Man undviker att tala om vissa saker, och man har svårt med logiken.
Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att budskapet var att vi skall ge våra barn sådant som gör sig bra på Powerpiont – bild. Färgglada frukter och bär, margarin och växtoljor i snyggt designade förpackningar, nyckelhålsmärkta magra mjölkprodukter i fantasifulla förpackningar, nötter, smoothies och fisk.
Ett paket smör, en liter standardmjölk, ägg och en köttbit gör sig dåligt på bild måste man erkänna
(Jag har tidigare skrivit om dietisten Sofia Azami på http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/2860/Djungeltema.aspxdenna blogg.
Hon hävdade under en föreläsning att det att det fanns ett samband mellan bröstcancer och mättat fett och illustrerade detta med ett par vetenskapliga studier.
Eftersom jag inte hann uppfatta studiernas titlar så mailade jag Sofia Azami och bad om uppgiften. Efter flera mail, ett brev och ett telefonsamtal - då jag fick luren i örat, vet jag fortfarande inte vilka vetenskapliga studier hon refererade till. Jag tycker att det är allvarligt att tala om något så laddat som bröstcancer i samband med naturligt nyttigt animaliskt fett och ohederligt att vifta förbi med ett par vetenskapliga studier och inte kunna redovisa dem. Jag anser det utsiktslöst att efterfråga de studierna som hon skrämde oss med under föreläsningen som jag refererat till ovan.)
Margareta
Faktoid är osanning som behandlas som en sanning.
Nyspråk är språket som talas i samhället som beskrivs i romanen 1984 av George Orwell
Ex
Krig är fred
Okunnighet är styrka
Frihet är slaveri
onsdag 3 november 2010
LCHF I SAN FRANCISCO
Man behöver positiva upplevelser för att inte alldeles ”försmäkta” som Pippi Långstrump säger.
Här är en upplevelse som gjorde mig jätteglad och fick mig att tro på en framtid. Gå in på den här websiten: http://dontbeafraidoffat.com/
Den innehas av Lotta Byström, en svensk-amerikansk ensamstående tvåbarnsmamma i San Fransisco. Lotta har sedan länge varit frustrerad av den ohälsosamma mat som hennes barn får i skolan. Lottas föräldrar i Sverige har tagit till sig LCHF budskapet. De besöker Lotta regelbundet och väckte hennes intresse för LCHF. (Läs under rubriken ”ABOUT ” på hennes website om hennes person och bakgrund).
Under ett par år har hon bedrivit forskning, läst och tagit del av vad som skrivs om kost i förhållande till hälsa och skaffat sig imponerande kunskaper i ämnet. Hon har producerat ett fantastiskt både brett och djupt undervisningsmaterial. Hon har startat en website och en blogg.
Hon tar kontakt med skolor och företag erbjuder sina föreläsningar. Skolorna erbjuds t.o.m föreläsningen gratis För att ta reda på hur åhörarna ser på kost gör hon en enkät vid föreläsningen. Superintressant men samtidigt nedslående läsning Läs under ”Survey Result” i högerkanten på web-siten.
Jag rekommenderar att gå in under alla rubrikerna på websiten och läsa. Fakta är presenterat på ett pedagogiskt, estetiskt och lättläst sätt.
Rörelsen i Sverige och våra företrädare för LCHF och våra kolesterolskeptiker framhåller hon som förebilder. Se under rubriken ”RESOURCES”. En riktig honnör till Sveriges LCHF rörelse. Lotta visar en beundransvärd energi och handlingskraft. Så efterföljansvärt. Gå in på Lottas website och dela kunskapen och glädjen med mig.
http://dontbeafraidoffat.com/
Adressen ligger även i min blogglista. Inlägget kan även läsas på LCHF.se
måndag 28 juni 2010
Varför får mina barnbarn margarin och avfettat mjölk i skolan?
Marknadsför du en bra historia kan du vara säker på att den berättas vidare sann eller inte. Är den dessutom skrämmande är den ändå effektivare. Historien om sambandet mellan mättat fett, högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar är en sådan historia. Den är lätt att visualisera. Fett gör dig fet. Fett bildar kolesterol som proppar igen dina kärl. Vem som helst kan ju begripa detta!
Den som spridit ut historien har blivit berömd på den, han kunde inte ta tillbaka när den visade sig vara osann. Alla som hjälpt till att sprida den måste låta verkligheten anpassa sig till historien.
Vilka tjänar på att myten upprätthålls?
Big Agra och Big Farma, d.v.s. jordbruksindustrin, delar av livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin. Men också transportindustrin, reklamindustrin, bantningsindustrin, bantningsprofessorer som professorerna Rössner och Marcus, media, brödraskapet av forskare som upprätthåller myten eftersom den genererar obegränsat med forskningsmedel samt de yrkesgrupper som satsat sin yrkeskarriär på myten.
Vad måste man bortse från för att upprätthålla myten?
Biologin, evolutionen, antropologi, historia och sunt förnuft - andra hypoteser eller forskare och lekmän med annan åsikt.
Vilka knep tar man till för att inte avslöjas?
Man genomför studie efter studie efter studie i förhoppningen att till slut få
”rätt resultat.” Under tiden lever myten.
Man gör tolkningar som inte överensstämmer med resultatet. Man talar tyst om att studierna egentligen har en väldigt liten evidensgrad. Man litar på att de flesta köper forskarnas tolkning. Man redovisar inte studier som visar ”fel” resultat. Man underlåter att citera andra studier som inte stöder det egna resultatet. Man talar högt och övertygande om att det finns mängder av bekräftande studier, och att det finns mängder av forskning och forskare i konsensus. Det gäller att behålla sitt tolkningsföreträde om orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. Konsensus till varje pris. Kritiker marginaliseras, förlöjligas och osynliggörs.
Man undviker nogsamt att beröra kolhydraternas roll i ohälsa och sjukdom.
Vilka incitament finns för att odla myten?
Status och pengar och karriär för forskare. Läkemedelsindustrin är mäktig och rik.
Status pengar och karriär för de tjänstemän som uppbär konsultarvoden från livsmedelsindustrin, samtidigt som de har ett statligt uppdrag att värna om folkhälsan.
Världens mest sålda farmakologiska preparat
Kolesterolsänkande farmaka är en lösning som söker ett problem. Problemet ordnar man genom att skrämma för höga kolesterolvärden för att sedan erbjuda lösningen. Doktorn skriver ut statiner.Industrin erbjuder gratis kolesterolmätning på stormarknader där man sedan kan köpa kolesterolsänkande margariner.
På grund av att det hittills inte gått att avliva en så lönande myt får mina barnbarn avfettad mjölk och margarin i skolan!
onsdag 9 juni 2010
Ett brev till politikerna i Kramfors
Läste om föräldraopinionen för smör och helmjölk i skolan i Kramfors och kommunens beslut att inte efterkomma föräldrarnas önskemål. Jag är en pensionerad sjuksköterska, farmor och mormor och har inga politiska bindningar. Jag kritiserar inte ert beslut men vill gärna informera om följande förenklade och förkortade skeende.
Varför får barnen i Kramfors och i många andra skolor margarin på sitt bröd och får dricka avfettat mjölk?
Bakom detta ligger två historier. En skrämmer, den andra kommer med lösningen. Den första handlar om vad ekonomiska, politiska krafter och önsketänkande vetenskap kan åstadkomma i förening. Den andra handlar om enastående framgångsrik marknadsföring.
Bakgrund
När många män i aktiv ålder under 1930-talet i västvärlden drabbades av dödliga hjärtinfarkter fick det naturligt nog stor uppmärksamhet. Antalet fall ökade för varje decennium och nådde sin kulmen på 1950-talet. Man fann en ”proppbildning” i hjärtats artärer hos de avlidna. En av de ingående substanserna i proppen visade sig bestå av ett fett kallat kolesterol. Men vad orsakade ansamlingen av kolesterol? En hypotes som lanserades var att det orsakades av fett i kosten. (kolesterol är ett viktigt kroppseget ämne med många viktiga funktioner,som aktiveras för att reparera när en skada uppstår i kroppen.)
Ancel Keys, en teoretisk nutritionsforskare blev hypotesens främsta förespråkare. När han inte kunde visa att alla typer av fett utgjorde problemet, ändrade han hypotesen till att endast gälla mättat fett, alltså animaliskt fett. Kliniskt arbetande läkare invände mot Keys hypotes. De hade inte sett sambandet mellan mättat fett i kosten och hjärt-kärlsjukdomar hos sina patienter. Det inflytelserika och ansedda AHA (American Heart Association) förkastade den även hypotesen.
En svaghet i Keys hypotes var att den 20 faldiga ökningen av hjärtsjukdom under åren 1940-1950 inte sammanföll med motsvarande ökning av intaget av mättat fett. På 1950-talet bröts trenden och incidensen hjärt-kärlsjukdom sjönk brant och det skilde inte sig mellan länder, klasser eller etniska grupper och kunde inte förklaras med några kostförändringar
Forskning
Men Keys var övertygad.Han hade fantasi och ambition och fortsatte sin jakt på bevis. Till sin hjälp hade han en statistiker, Jeremiah Stamler. År 1953 presenterade Keys ett forskningsresultat som på ett mycket övertygande sätt kunde visa på sambandet mellan intag av mättat fett och ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar.Det väckte stor uppmärksamhet både i vetenskapssamhället och ibland allmänheten. Kurvan som illustrerade sambandet fick stor genomslagskraft. Fyra år senare avslöjade ett par forskare att Keys forskningsresultat byggde på fusk. Han hade uteslutit de fakta som inte stämde med hypotesen och även manipulerat med siffror. Det hindrade inte att resultatet från studien fortsatte att spridas som en sanning i decennier.
Bollen var redan i rullning. Fettfobin och kolesterolskräcken hade tagit sitt grepp. Livsmedelsindustrin såg en växande potential för kolhydratbaserade och växtoljebaserade produkter. För läkemedelsjättarna blev utveckling av kolesterolsänkande preparat högsta prioritet. Bättre supportrar kunde Keys inte få. För media var det lätt förmedlat budskap - man blir fet av fett – fett proppar till blodkärlen.
Kostprogram
Det blev en framgång för Keys, när politiker i USA tog initiativ till ett kostprogram som skulle frälsa amerikanska folket från hjärtsjukdomar. I Sverige var vi före USA i kostdebatten. Här handlade det inte bara om folkhälsan utan vi lade även moraliska och solidariska aspekter på kosten. Våra pedagogiska modeller, pyramider och cirklar exporterades till USA. I USA var det politiska beslut som styrde. I Sverige var det myndigheter som tillsammans med livsmedelsindustrin gick i bräschen. En tradition som vi behållit till i dag. 1963 fick vi våra första officiella kostråd.
I USA var det nu bråttom. Ett kostprogram måste tas fram. Beviset för sambandet ”mättat fett ett högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död” fick komma i efterhand. 1977 kunde ett kost-program presenteras i USA. Med gigantiska kostnader som följd, startade en lång rad studier över världen med uppgift att bevisa sambandet. För forskare gällde det att hänga på kolesteroltåget. Men något hållbart bevis har aldrig kunnat presenteras men kostvanorna ändrades både i USA och i Sverige.
Följden av demoniseringen av mättat fett
Vad som kännetecknar kostmodellerna både i Sverige och USA är att kolhydrater = socker rekommenderas utgöra den största andelen i vår kost. Växtoljor och margarin lyfts fram som nyttiga. Animaliskt fett och smör är demoniserat. Facit har vi. Matvarubutikerna är fyllda av lönsamma billiga kolhydratbaserade produkter. Fetma, diabetes, Alzheimer, allergier, tarmsjukdomar, beteendestörningar, neurologiska sjukdomar förekommer i en omfattning som vi aldrig tidigare sett. I Sverige står tusen-tals människor i kö för fetmaoperation. Kolesterolsänkande preparat är det mest sålda läkemedlet i världen
Ju mindre fett som konsumeras i samhället desto fetare blir människorna. Ett samband?
Samtidigt som margarinet lanserades konstaterades ett ökat antal hjärtinfarkter. En slump?
Skicklig marknadsföring
Människan lever kvar som art och har fått sin stora hjärna därför att hon sedan urminnes tider ätit animaliskt fett. Människan var det enda djur som med hjälp av redskap kunde krossa bytesdjurets skalle och ben och frossa i hjärna och benmärg som i stort sett bara bestod av mättat fett. Kolhydrater var en bristvara. Som uthållig fettförbrännande art kunde människan springa ikapp sina gräsätande bytesdjur, som snabbare fick energibrist.
En fransk kemist utvecklade 1912 en metod att med hjälp av metaller förändra molekylstrukturen hos växtoljor. Han fick Nobel Priset i kemi för sin metod. Processen var avsedd för tillverkning av tvål. Så långt gott och väl. Amerikanska kemister utvecklade iden genom att sätta till färgämnen och arom och sälja produkten som en billig ersättning för smör. Med skicklig marknadsföring sålde man snart in produkten som jämbördig med smör men fortfarande lite billigare. Det svalde myndigheter och kokboksförfattare – ”tag smör eller margarin” som det står i recepten. Nästa steg var att marknadsföra margarin som nyttigare än smör. Det budskapet hjälper våra hälsovårdande myndigheter och dietister bredvilligt till med att sälja. Nu kan det multinationella företaget UNILEVER sälja en produkt bestående av hälften vatten och resten kemikalier som ”functional food” för 126 kr kilot. Den största framgången för margarinindustrin måste vara när människor inte kan skilja på smör och margarin utan kallar allt bredbart matfett för smör.
Hur kunde detta ske?
En stark ambition att hitta orsaken och att ingen annan hypotes tilläts föras fram
En driftig och fantasifull forskare som var beredd att bortse från fakta för sin hypotes
Keys och Stambler tog själva säte i det tidigare så kritiska America Heart Association och kunde styra utvecklingen
Man tog kommersiella och politiska hänsyn
Man bortsåg från biologin och evolutionen
Media kunde förmedla ett enkelt budskap som passade mäktiga annonsörer
Myndigheterna hade inget problem med att man färgade och tillsatte aromämne till ett grått konstgjort fett för att det skulle likna smör.
Inte minst viktigt var tidsandan - en ökad solidaritet med fattiga länder - dystopier som att jorden inte kommer att kunna föda en ökande befolkning om vi inte ändrar vår kost - ett sjukdomsförebyggande kostprogram för folket låg helt rätt i tiden med den nya sociala ingenjörskonsten
En ny vetenskaplig disciplin, näringsvetenskapen växte fram. Företrädarna för den behövde hävda sin vetenskap mot de äldre forskarna som fanns spridda på många olika vetenskapliga områden. En ny yrkeskår växte fram - dietisterna. Det blev de unga forskarna mot de gamla och statistik mot praktik.
Vad det ingen om protesterade?
Från det att hypotesen myntades till i dag har människor av olika professioner haft invändningar mot påståendet att ”mättat fett ökar kolesterolhalten, som ger hjärt-kärlsjukdomar och som leder till för tidig död”. Men tesen har fått status som näringspolitiskt korrekt genom att upprepas så ofta.
n
En av de främsta kritikerna är Uffe Ravnskov, doc i medicin, Lund, som sedan 80-talet påtalat att hypotesen är falsk efter att ha granskat det underliggande vetenskapliga materialet. Nyligen avlidne Professor Lars Werkö, som utbildat nästan alla hjärtläkare i hela Sverige, förkastade hypotesen. En annan är Gary Taubes, vetenskapsjournalist på New York Times, som skrivit en tegelstenstjock bok om kostrådens tillblivelse där han analyserat hela det vetenskapliga underlaget och intervjuat forskare och kommit till samma slutsats som Uffe Ravnskov.
Vad säger Livsmedelsverket?
Som vi vet rekommenderar Livsmedelsverket att margarin och lättmjölk serveras i skolan för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och övervikt hos barnen.En rekommendation som inte grundas på vetenskap. Eftersom det bara är rekommendationer så det finns inget hinder för att använda sunt förnuft. I Partille och Kungsbacka har politikerna lyssnat på föräldrarnas och bortsett från Livsmedelsverkets rekommendationer och beslutat att barnen även skall serveras smör och standardmjölk.
Livsmedelsverket gör inga egna vetenskapliga studier. Vårt Livsmedelsverket är en liten kvist på en större gren NNR (Nordiska Närings Rekommendationer). Grenen sitter på det stora trädet WHO som får sin näring från stora multinationella företag; Unilever, Coca Cola, Mc Donalds, Nestlé, Kraft Food, Kelloggs, Glaxo Pfizer som några exempel.
Vem skall klandras?
Varken Du själv eller någon annan kan klandra Dig för Ditt beslut och de statligt utbildade dietisterna blir vilseförda i sin utbildning. Vi är många som gått på århundradets medicinska bluff.
Klandras skall de som utbildar dietister, våra kända bantningsprofessorer och livsmedelsverket som medverkar till ett jätteexperiment med folkhälsan. De har byggt upp sin karriär på en myt och har nu sina positioner och sina lönade konsultuppdrag i livsmedelsindustrin att försvara.
Våra barn finns här och nu och det är deras hälsa det gäller. Det är viktigt att de både hemma och i skolan erbjuds naturliga produkter, smör och standardmjölk med nyttiga fetter och med naturliga vitaminer.
Det är också viktigt att inte skapa en normkonflikt mellan skola och hem.
Det är onödigt att skapa en konflikt mellan medborgare och folkvalda när det gäller omsorgen om barnen.
Att servera smör och standardmjölk blir billigare för kommunen. Hälften av margarinet består av vatten.
Förslag på lösning av konflikten
Att frankt erkänna att man har varit felinformerad och gå föräldrarna till mötes
Att erbjuda barnen smör och helmjölk på föräldrarnas ansvar.
Att ta tillfället att vara proaktiv innan en växande opinion tvingar fram ett beslut
Göteborg den 10 maj 2010
Vänligen
Margareta Lundström
Linnéplatsen 3
413 10 Göteborg
tel.031-165472
hos.lundstrom@yahoo.se
Lästips
Per Wikholm; Lars Erik Litsfeldt “ Ideologin pengarna och kostråden”
Lars Wilson ”Välfärdens sjukdomar” Kost ur ett evolutionärt perspektiv.
Uffe Ravnskov ”Fett och kolesterol är hälsosamt”
Livsmedelsverket anger nedan vad fetterna vid margarinframställningen behandlas med:
Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Kemikalier från båttankar
____________
torsdag 18 mars 2010
Är detta vetenskap? Rapport från en öppen föreläsningsserie.
CMR Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic research erbjöd öppna föreläsningar vid tre tillfällen under februari och mars 2010.
Jag var på samtliga och här är min upplevelse.
Sammanfattning Jag har respekt för svårigheten att nivåanpassa när man föreläser för allmänheten. Jag förstår att en enda föreläsning bara kan innehålla fragment av ett ämne. Men jag är kritisk mot skräckpropagandan för kolesterol, demoniseringen av det mättade fettet och den ohöljda marknadsföringen av farmaka och stympande kirurgi och av den dogmatiska kostpropagandan. En del som presenterades var naturligtvis rena fakta och helt okontroversiellt. Jag tar bara upp det som jag reagerade på som folkförvillelse.
I programmet skriver man bl.a. ”Vår verksamhet länkar samman forskning om fetma, typ2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, områden där Göteborgs Universitet länge haft en ledande position.” Vem har givit verksamheten epitetet ledande? Jag märkte inga nya tankar. Den förmenta vetenskapen som uppvisades är orsaken till att mina barnbarn serveras margarin och avfettad mjölk i skolan.
Carl-Johan Behre överläkare vid obesitasmottagningen inledde föreläsningsserien under rubriken: Riskerna med fetma och hur man gör för att minska den?
WHO har erkänt fetma som en sjukdom. Behandlingen tog fasta på symtomen – farmaka eller kirurgi. Långsiktigt ohållbara behandlingsalternativ sades vara: livsstilsförändring, kostbehandling, pulverdiet, kognitiv beteendeterapi, farmaka med visst undantag av Xenical. Den enda behandling som betecknades som hållbar i längden och som enligt Behre upplevdes som positiv för patienterna är Gastric Bypass operation. D.v.s. amputation av delar av matsmältningskanalen. Detta ansågs som en förstahandslösning. Behre deklarerade att han själv inte skulle tveka om att underkasta sig operationen om han varit i någon av sina patienters situation, så övertygad var han. Jag underskattar inte det lidande som det innebär att vara överviktig och kan inte utesluta att det för enstaka människor inte finns något annat val. Men jag kan inte undvika reflexionen att de går att tjäna pengar på denna typ av kirurgi. För det är väl inte tänkt att vår skattefinansierade sjukvård skall klara detta? Ingenting sades om kolhydraternas roll i fetmautvecklingen.För att undvika övervikt så rekommenderades medelhavskost och kompletterat med det gamla mantrat kalorier ut skall vara fler än kalorier in för att man skall gå ner i vikt.
Ingrid Larsson klinisk näringsfysiolog, med.dr., obesitasmottagningen fortsatte under rubriken:”Bra och hälsosam mat – vad säger vetenskapen och hur undviker man att gå vilse i kostrådsdjungeln”.
Larsson deklarerade frankt att hon nu skulle reda ut vår förvirring över alla olika kostråd. Det gjorde hon med besked. Hon hamrade trosvisst och kompromisslöst in alla gamla mantran, magert, fibrer, 500g ”fruktochgrönt”, margarin, vegetabiliska oljor, regelbundna måltider, grov gröt till frukost, fullkornbröd, magra pålägg. Öka kolhydratintaget och undvik mättat fett. Jag menar att den kost hon förespråkar är den som skickar människor som är känsliga för kolhydrater till diabetesmottagningen eller till föregående föreläsare för magstympning. Enligt Larsson är det fettet i kakorna som är farligt. Det är kalorierna i godiset som gör oss överviktiga. Så undvek hon skickligt att tala om kolhydrater som en riskfaktor. Mantrat kalorier in kalorier ut drogs naturligtvis. Larsson hade en intressant teori om medelintaget av kalorier i veckan. Äter man mindre en dag kan man äta lite mer nästa dag och vise versa!? Ett annat mystifierande uttalande var att alla dieter fungerade lika bra bara man var uthållig. Återigen den överviktiges fel. ”Är det A-vitamin du är ute efter kan du äta morötter”. Det svaret fick en dam på en fråga om smör. På den oundvikliga frågan om hennes åsikt om Annika Dahlqvist svarade Larsson att Socialstyrelsens godkännande av Annika Dahlqvists råd var grundat på en missuppfattning från Socialstyrelsens sida.
Föreläsningen avslutades med en hänvisning till Livsmedelsverket och en bekräftelse av att det fortfarande är deras råd och anvisningar som gäller. Kolhydratmarknaden och den vegetabiliska oljemarknaden kan vara nöjda.
Är kolesterol farligt? Under den rubriken föreläste professor Olle Wiklund avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien.
Wiklunds budskap löd: Förhöjt kolesterolvärde är farlig, leder till åderförfettning som leder till hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. Ju högre kolesterol desto högre dödlighet. I preventivt syfte bör nivån ligga på 5 och för de som redan genomgått en infarkt helst 3. Enligt Wiklund fanns det många odiskutabla studier som stöder att förhöjda kolesterolvärden ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar. Svaret på rubrikens fråga är således: Ja, högt kolesterol är farligt! Men de finns statiner!
Han anförde tre exempel som stöd.
Det första var en illustration av ett massivt ”åderförkalkat” kärl tillhörande en kanin.
Det andra handlade om en familj som hade en familjär kolesterolemi där alla manliga medlemmar dött i förtid.
Den tredje var Framinghamstudien från 1960- talet. Där skilde Wiklund på LDL det onda kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. Enligt Wiklund kunde man konstatera att med ett högt LDL följde högre dödlighet. Men signifikansen var mindre för kvinnor och äldre män.
Vi som är upplysta och pålästa vet att Framinghamstudien inte har något större bevisvärde för sambandet högt kolesterol och hjärtinfarkt. Hade den haft det så hade man ju inte behövt upprepa samma typ studie gång på gång i 50 år med samma klena resultat.
När det gäller familjär hyperkolesterolemi så är det ett sällsynt tillstånd och behöver inte alltid leda till för tidig död. Men det duger bra som skrämselpropaganda.
Bottennappet får man väl kalla ”kanintricket” som handlar den stackars kanin som tidigt i fettskräckens barndom matades med fett och kolesterol, en för en gräsätare artfrämmande kost. Kaninen dog. Detta togs och tas tydligen fortfarande till intäkt för att kolesterol är farligt. Kaninens kärlförändringar har ingenting med åderförkalkning hos människan eller hjärtinfarkt att göra. Men det var intressant att veta att kaninen lever kvar på avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademien.
Wiklunds rekommendationer var att högt kolesterol behandlas med statiner och förebyggs med hjälp av motion och genom att man undviker mättat fett.
Han rekommenderade undvikandet mättat fett, trots att han i inledningen av föreläsningen sagt att kosten bara i liten grad kan påverka kolesterolet.
Läkemedelsindustrin kan känna sig nöjd. De av åhörarna som redan åt statiner fick bekräftat att de gör rätt och övriga kommer inte att bli svåra att övertala.
Sista föreläsningen handlade om Stress fetma och hjärt-kärlsjukdomar Professor Annika Rosengren vid avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Sahlgrenska akademien klickade fram Power Point grafer i en halvtimma. Slutsatsen var att människors upplevelse av stress kunde korreleras till risk hjärtkärlsjukdomar. Rosengren rekommenderade också rätt sorts fett och 5 portioner frukt och grönt för att förebygga stroke. Rätt sorts fett? När det gäller fruktochgrönt gjorde Rosengren både en kvantifiering och blandade ihop två olika kategorier av födoämnen som om de vore jämförbara. Vilka frukter och vad menar man med grönt? Hur kom man fram till just detta antal? Man kan ju kalla det en åsikt eller ett gott råd, men påstå inte att det går vetenskapligt att bevisa något så flummigt.
onsdag 24 februari 2010
Är kolesterol farligt?
Olle Wiklund, professor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska föreläste under rubriken: Är kolesterol farligt?
Fakta.Först redogjordes för fakta om kolesterol, molekylstruktur, uppgift och att vi tillverkar det själva, vi kan bara förändra nivån marginellt med kosten.
Men tjong! Vi blev snabbt förpassade till salig Ancel Keys tid. Den tiden då kolesterolet blev demoniserat och fettskräcken bredde ut sig med hjälp av ett näringsmedicinskpolitiskt komplex som fått lov att ange tonen i 50 år till stor skada för människors hälsa. Ingenting tycks ha hänt.
Kanintricket. Hur kolesterol kan ställa till det i blodkärlen illustrerades med en gåtfull bild som enligt uppgift var ett kaninblodkärl. Det var den stackars kaninen som någon gång i fettskräckens barndom matades med en artfrämmande kolesterolrik kost och dog. Detta fick stå som bevis för kolesterolets farlighet för människor. År 2010 ”lever" kaninen tydligen fortfarande på avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademin.
Hyperkolesterolemi.Som ytterligare ett exempel på ett kolesterolhot visades ett släkträd på en familj som led av familjär hyperkolesterolemi där alla manliga familjemedlemmarna dött i tidig ålder. Inga kvinnor fanns på släktträdet och föreläsaren hade inga data om dem.( Handlar om en ovanlig kolesterolrubbning och som enligt Uffe Ravnskog inte behöver betyda för tidig död) Men det fungerar effektivt som skräckpropaganda.
Stora studier.Enligt Wiklund fanns det många odiskutabla studier som stödde att förhöjda kolesterolvärden ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar. Framinghamstudien från 1960- talet nämdes. Där skilde Wiklund på LDL det onda kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. Enligt Wiklund kunde man konstatera att med ett högt LDL följde högre dödlighet. Mindre signifikant för kvinnor och äldre män.
Till kuriosaavdelningen hörde att Wiklund visade en bild,med oklart syfte, på ett antal äldre oljemålningar av personer, varav ett var porträttet av Mona Lisa. Föreläsaren menade att han kunde på de avporträtterade se att de hade ett högt kolesterolvärde. Han såg det under ögonen på Mona Lisa och på händerna på den åldriga damen.
Behandla och undvika. Högt kolesterol behandlas med statiner och förebyggs med hjälp av motion och genom att man undviker mättat fett. (Det senare motsäger hans utsaga om att vi bara marginellt kan påverka kolesterolet med kosten. Men man får inte vara petig).
Så ställdes frågor. En av de frågor jag lyckades uppfatta handlade om ev. biverkningar av statiner. Föreläsaren fick medge att det förekom biverkningar. Framför allt muskelsvaghet. Följdfrågan var om han rekommenderade Q10. Det gjorde han inte. En annan fråga var hur hjärtmuskeln kunde tänkas påverkas av statiner. Föreläsaren trodde inte på någon hjärtmuskelpåverkan. Jag ställde frågan om han kunde förklara hur människan som art överlevt hundratusentals år på fet animalisk kost. Förklaringen var att vi förr inte levde så länge. Någon frågade om risken för hjärtinfarkt vid för högt blodglykos och varför man inte uppmärksammar det på sjukhus och ser till att reglera det. Det kunde Wiklund inte uttala sig om. Min man frågade vad Wiklund gav för råd till en f.d. insulinbehandlad, som nu äter mycket mättat fett och nästan inga kolhydrater och slipper insulin. Ska man följa rekommendationerna att förebygga högt kolesterol och börja med insulin igen. Fick svaret att fungerar det för dig så är det ok och att frågeställaren nog hade en genetiskt fördel.
Det märkliga är att föreläsaren inte med ett ord antyder om att han är medveten om den kostdebatt som pågår för fullt.
Budskapet som förmedlades är jag immun emot och det var säkert fler i auditoriet. Men de flesta lyssnade allvarsamt och antecknade. För fyra år sedan hade jag känt samma ångest som jag kan föreställa mig många kände. Jag skulle genast beställt tid på vårdcentralen för ett kolesterolvärde för min mans räkning.
Citat ur presentationsmaterialet för föreläsningarna om Center for Cardiovascular and Metabolic Research.
Margareta Lundström
Tidigare föreläsning om fetma och kost och har jag refererat i denna blogg
under etiketten Officiella kostråd och rubriken "Domedagen är nära".